Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Ögonblicket
Friluftsliv Klippklättring
Friluftsliv Mountainbiketeknik
Friluftsliv Mat i det fria
Friluftsliv Fågelskådning
Friluftsliv Vi granskar mångfalden
Friluftsliv Friluftsliv testar
Friluftsliv Vandring för fler
Anna-Lena Lindquist gläds åt trevliga möten på tu
ren. Målet har länge varit att kunna gå igen. Att springa igen. Att en dag ta sig upp på Kebnekaise. – Jag insåg till slut att det kanske inte blir så. Men jag kröp uppför Hammarbybacken, säger hon och ler. Om bara ett par veckor ska hon följa med Anders till Jämtland och göra en riktig långtur: 111 kilometer mellan Östersund och Åre. Målgången är vid Åresjöns strand. – När jag är ute så här känns det som att jag kan ta tillbaka mitt gamla liv. Allt fungerar, mycket tack vare att det är så välorganiserat och tryggt. Då vågar jag lita på att jag kan detta. Och nu har jag också lärt mig att jag visst kan tälta. Hade jag inte kunnat vara ute i naturen, då vet jag faktiskt inte hur jag hade mått. Efter lunchen fortsätter äventyret i sommar-Stockholm. Turens underlag skiftar, men mest är det grus och asfalt. Gruppen har passerat en del bebyggelse men också vacker natur. Det går sakta men säkert uppför. Eller nja, riktigt så sakta är det kanske inte. ”När jag är ute så här känns det som att jag kan ta tillbaka mitt gamla liv.” ett ställe för att vandringen inte längre ska vara tillgänglig. Backar kan också vara rejält utmanande. Men Anders har sina knep. Han brukar testa att sicksacka sig upp, eller backa. – En del är så branta att jag måste krypa. Det är knepigt när man har krupit upp och råkar tappa rullstolen på toppen. Då är det bara att börja om. Men man lär sig i alla fall mer i backar än på plan asfalt! En annan som inte backar för en utmaning är Lillemor Lindahl. – Jag har varit en skogsmulle hela mitt liv och har alltid haft en dröm om höga berg. Så hamnade jag här, säger hon och gör en armrörelse mot rullstolen. 58 Friluftsliv #2 2026 Snabbt svischande förbi mig kommer nämligen Eva Lindberg, sittande i en elrullstol. En Zoom går snabbt och tar sig lika lätt fram i bökig terräng som på asfalt. På grund av MS har Eva fått svårigheter med att gå. Hon brukar inte rullstol varje dag och har varit ute med Anders tidigare, men då till fots. Nu är hon med för att testa och lära sig mer om hur en elrullstol fungerar. – Jag är ute och guidar mycket i mitt jobb, och jag måste undersöka nya alternativ för att ta mig ut, hitta nya gemenskaper. Den här Zoomen är ju otroligt lyxig. Med en sådan här tar man sig fram nästan överallt, konstaterar hon och försvinner i väg uppför en brant, lång backe. Om bara ett par timmar kommer gruppen i mål i Hagaparken. Då har de tagit sig tre mil och sovit två nätter ute. En glädjefylld vinst, för många. Anders säger att de starkaste ögonblicken ofta kommer oväntat. – När någon klarar en vandringsled, tar sig uppför en backe eller sover ute för första gången, fast de trott att det aldrig skulle gå – då händer något. Det är stort. Framför mig fortsätter gruppen uppför backen som kantas av höga träd och klorofyllsprängd grönska. Hjul, steg och röster blandas på vägen. Tempot är olika, men riktningen densamma.
Friluftsliv Så mår vi i naturen
Friluftsliv Lur och skur
Friluftsliv Sommarkollo
Friluftsliv Bara en sak till.
