Sten Omslag Ted Zaar
Sten Innehåll
Sten Ledare: Kai Marklin
Sten Kort & gott: Restaurerad slottsport,, kalkste
nsbord, norska kraftverk, mm
Sten Stenbrottet: Malungsgruvan
Sten Intervju: Magnus Rönn
Sten Projekt: Bro Park
Sten Projekt: Nattugglan på Södermalm
Sten Projekt: Villa Klingberg
Sten Projekt: Helsingborgs central
Sten Porträttet: Ted Zaar
PORTRÄTTET TED ZAAR E n svartblänkande konsertfl
ygel tycks födas ur grå sten. En anställd med ansiktsmask slipar kanterna på ett väldigt block. Han vinkar bortåt huset med blocksågen: ”Ted är där någonstans …” Vi har kommit till Zaarstone, naturstensleverantör i Vilshult i Blekinge, med speciellt fokus på samarbeten med konstnärer. Det är en vanlig dag på jobbet i Ted Zaars stenrike. Ljudet från linsågar, slipning och huggning fyller den lilla stengläntan som är ett myller av block, granithögar sten på pallar, skräpsten, väldiga diabasskivor, sten som ska bli konst, ett block med Arctic green och 3 682 markstenar till Stockholm. Runt om står skogens gröna vägg. Ted Zaar dyker upp, lite varm och dammig. – Ingen rast, ingen vila. Det är full fart i alla ändar. Det var lite trubbel med linsågen som inte gick rakt. Han fi ck rycka in. – Jag får bara vara med när det är problem, låtsasgnäller han, med ett allvar under. Ted Zaar är stenhuggare av första rangen. Han är också ägare av Zaarstone, sälj- och produktionsansvarig och arbetsledare med koll på helheten, från kundbesök på vift bland stenarna till trilskande maskineri. Hela tiden måste han dra iväg någonstans, underhandla med konstnärer, räkna på jobb, svara på mejl och i telefon, gå på möten och administrera. – På dagarna är jag ett slags springpojke som hjälper till. Jag saknar att få skapa något själv. Han har hamnat en bra bit bort från själva hantverket, men är han inte överallt på en gång blir det inga konstverk. Det svarta blocket är en av åtta delar i konstverket Shoreline av Maha Mustafa, en väldig bänk i polerad diabas som inom kort ska placeras utanför Malmö Live i Malmö. I den blänkande ytan ska stadens kustlinje sandblästras eller graveras. Blocket är en del av en leverans på 60 ton diabas från Zimbabwe. Det var bara därifrån så stora bitar kunde levereras så snabbt. Det färdiga verket kommer att väga 38 ton. Alltså ska 22 ton sågas och handslipas bort för att få fram den elegant böjda formen med lutande kanter. Formen är omöjlig att såga fram, så blocken måste slipas ner genom de sista centimetrarna. Varje block väger omkring 4,5 ton. Ted och hans anställda ska vända på ett av dem. En liten lyftare häver det på högkant. Killarna vet vad de gör, det ser ut som om de hanterar en jättestor skokartong. A 26 tt Zaarstone med sina åtta anställda, plus inhyrda krafter, är specialiserat på arbeten med konstverk tycks hänga ihop med en önskan om frihet i stenjobbet. Konstnärsuppdrag är alla olika och innebär ofta spännande tekniska problem. – Egentligen är det väl omväxlingen, att man får göra allt möjligt och att jobben blir utmaningar. Fyrkantiga plattor tröttnar man på, säger Ted på sitt lakoniska vis. På en pall ligger ett verk av konstnären Jesper De Neergaard och inväntar konstnärens sista touch. Vitsen just här är att den geometriska formen med urborrade tomrum inte ska se ut som en enda bit, utan sammanfogad. I det gedigna blocket ska skåror och linjer drivas. Ted visar specialbyggda slipmaskiner som har använts till att ta ur skålformer. Ett verk av Eva Lange ska huggas. Där är problemet att formen inte är ett runt klot, utan äggformat, vilket gör det hela svårare och roligare. Ted ser fi nurlig ut, det ska nog ordna sig. Man snackar inte så mycket om vad man kan här, man bara gör det. Konstverk går inte in under lagen om off entlig upphandling, utan konstnärerna kan själva utse sina stenhuggare. – Priset är min konkurrent. Blir jobbet för dyrt, blir inte konstverket av, säger Ted Zaar. Han har arbetat för många konstnärer genom åren. Några namn i mängden: Pål Svensson, keramikern Gustav Kraitz med sina kända stenbåtar och Jenny Holzer, vars fyra svängda granitbänkar står i Karlstad. Till Sjövikstorget i Årstadal i Stockholm, förra årets Stenprisvinnare, utförde Ted arbeten åt konstnären Jan Svenungsson och landskapsarkitekten Th orbjörn Andersson. Nyligen monterades Pål Svenssons två skulpturer Utblick/ Insikt på Posthusplatsen i Malmö. Insikt utfördes av Zaarstone och är en maffi g svart skålform som täcks av en hinna rinnande, speglande vatten. – Det är helpolerad diabas, så det krävdes en väldig precision. Där kan man inte fuska någonstans, skrattar Ted. Inte alltid går det som det var tänkt. Zaarstone har arbetat med engelsmannen Julian Opie, en av superkonstnärerna och mest känd för sina piktogramartade, nollställda fi gurer och digitala landskap på skivomslag, målningar och som skulpturer. Som enda stenfi rma har Zaarstone utfört bland annat Opies diabasblock med springande fi gurer. Lutad mot en vägg står en tunn marmorskiva med en utfräst kvinnofi gur, där en detalj inte riktigt föll konstnären i smaken. – Skippa den, sa han bara. I år har Ted Zaar har varit 30 år i stenbranschen. Han föddes 1969 och växte upp ute i världen. Pappan arbetade i byggbranschen och familjen bodde i Australien, Saudiarabien och i Egypten. När det blev oroligheter i landet och skolorna var trassliga fl yttade Ted hem och gick ut grundskolan i Sverige. Sedan behövde han jobb, som vilken unge som helst härifrån trakten. – Sök in på något, här kan du inte gå och drälla, sa farsan. Ted kontaktade en gravstensfi rma i Boalt och fi ck jobb som slipare. Så startade alltihop. Efter ett halvår fi ck han jobb som slipare hos galleristen Björn Nordenhake som sedan 1985 drev Broby Granit i Sibbhult, en stenfi rma som skulle utföra konstverk i sten. Ted var den förste som anställdes. Det var ett litet företag och man försökte klara av de beställningar som kom in. Det fanns inga andra huggare, det blev Ted som fi ck frågan om han kunde fi xa några stenstolpar. – Ibland gick det bra, ibland gick det åt skogen. Han visste inte mycket om stenhuggning då men drevs, och drivs ännu i dag, av ett envist, inre krav på att utvecklas. – Jag tycker inte om att vara sämst, som han säger, och berättar om hur han låg uppe bland skrotstenen hos Nordenhake och högg och högg och högg och bara skulle lära sig hantverket. Med tiden kom skickligheten. Och konstnärerna uppskattade
Sten Projekt: Hönö minneslund
Sten Projekt: Lyceum
Sten Stenpriset 2016: Finalisterna
Sten Hemma hos: Slite Stenhuggeri
Sten Krönikan: Karin Tyrefors
Sten Småsten: Landernäs solpaneler & krigsminne i
granit
Sten Småsten: Sibbhults stenmuseum
Sten Fråga Kurt & Kai: CE-märkning, trapptips och
polish eller ej
Sten Medlemsförteckning