Årebladet Jul & Nyår 2021 1
NY KVINNOJOUR INOM KOMMUNEN TEXT: HÅKAN TORESSON.
FOTO: PIXABAY Storhelger som det stundande jul och nyåret innebär alltid ett extra hot för kvinnor som lever under förtryck och våld från sina män. Natasha Skott från Brattland som tillsammans med andra kvinnor nyligen öppnat en ideell kvinnojour inom Åre kommuns område vet att berätta. - Ja, storhelgerna är värst där alkoholen är en stor bov som utlöser mycket elände. Stora förväntningar som spricker, svartsjuka eller gamla konflikter som blossar upp i spritens spår. Natasha berättar om hur kvinnojouren kom till och varför. - Det var en tjej, Alexandra, som för två år sedan gjorde ett upprop på facebook för att undersöka intresset med påföljd att ett tjugotal kvinnor anmälde sig. Alla var överens om behovet så vi satte i gång med att bilda en seriöst uppbyggd ideell förening med stadgar och regelverk. Inte så enkelt med tanke på att vi har att hantera sekretessfrågor, tystnadslöften och kontakter med både socialtjänst och polis så det tog sin tid, men den fjärde november i år kunde vi starta upp. Vi ser oss som ett komplement till socialtjänsten, en neutral part för att lyssna och finnas till för kvinnor som behöver någon att tala med i förtroende, en fristad helt enkelt utan att 16 det leder till konsekvenser. Just nu är vi fem kvinnor som turas om att svara på jourlinjen som är öppen varje torsdag mellan 18 – 21 oavsett röd dag eller ej. Förhoppningen är fler tider, alla kan ju inte ringa kvällstid. Vilka utbildningar har ni sett som nödvändiga för er som sitter och svarar i jourtelefonen? - Vi anslöt oss till Roks som är riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige som jobbar precis som vi, enbart för och med kvinnor. Vissa organisationer jobbar utifrån våld i nära relationer, men våra kriterier är mäns våld mot kvinnor. Vi har anammat Roks värdegrund, gått deras utbildning och får stöd genom att ta del av organisationens material. Vi fungerar som fristående jour kopplade till Roks som moderorganisation och vi har också skapat en egen utbildning som just nu pågår för blivande jourkvinnor och vi hoppas bli fler. När ska utsatta kvinnor ringa till er? -Vi finns till för alla, det finns många typer av förtryck som eskalerar till att bli rent fysiskt våld och kvinnor ska inte vänta till de blivit slagna. Så fort kvinnan känner att det inte känns rätt i livet med relationen och när livsutrymmet blir begränsat av mannen är det dags att ringa. Våldet kan yttra sig i många olika skepnader och handlar främst om kontroll och makt där skuld och skam hamnar hos kvinnan genom mannens härskarteknik som de här männen är väldigt duktiga på. Det kan handla om kontroll av kvinnans ekonomi, instagramkonto, svartsjuka mot en kollega, sexuellt våld, hot att ta barnen eller döda hunden. Exemplen visar en rent brutal sida. Det otäcka är att det här kan leda till en ren normaliseringsprocess där kvinnan lägger skulden för våldet på sig själv och vänjer sig. Som att duscha med allt varmare vatten och till slut stå ut med det skållheta. Har ni andra mål än att direkt hjälpa utsatta kvinnor? - Vi hoppas kunna göra utbildningsinsatser för företag, men framför allt i skola och inom kommunen. Det finns en stor brist på kunskap när det gäller våld inom hemmets väggar och ska vi kunna hjälpa våra medmänniskor så måste vi också förstå våldet, avslutar Natasha. Fotnot: Kvinnojouren får inga bidrag av stat och kommun, jobbar ideellt och är helt beroende av donationer i form av swishbidrag eller annat ekonomiskt stöd. Kvinnojouren tel: 079 – 100 90 97, Kvinnojouren Swish: 123 – 455 95 22.