Tidningen Energi 1
Tema Elproduktion NORDENS ELANVÄNDNING (TWh) NORG
E STOR ÖKNING I HELA NORDEN I hela Norden pågår en omfattande elektrifiering. Fram till 2050 kommer den nordiska efterfrågan på el öka med 60 procent, visar en rapport från Nordenergi där man presenterar ett så kallat lågkoldioxidscenario. TEXT: CARL JOHAN LILJEGREN 190 138 2020 2050 DANMARK 133 36 2020 NORGE: VINDKRAFT VÄXER MEST I det elintensiva Norge ökar efterfrågan på el med 52 TWh till 190 TWh 2050. Det är framför allt vindkraft som väntas växa, även om det folkliga motståndet är stort. E Vi måste få social acceptans för vindkraften. Toini Løvseth, direktör för kraftmarknad, Energi Norge. 24 NR 3 2021 TIDNINGEN ENERGI fter Island konsumerar Norge mest el per capita i världen. Det är vattenkraften som står för 90 procent av elproduktionen. Såväl hushåll som industri är redan i hög grad elektrifierade och viktiga industrier har i många fall lokaliserats till Norge på grund av den stabila tillgången på billig el, det gäller i synnerhet aluminiumsmältverk. Norge är nettoexportör av el, och väntas så förbli med en produktion på 200 TWh 2050. I maj invigdes Nordlink till Tyskland och mot slutet av 2021 ska Statnets nya kabel till Storbritannien vara klar. De har en sammanlagd överföringskapacitet på 1 400 MW, vilket kommer att leda till ett något högre elpris i Norge på kort sikt. Industrisammansättningen gör att Norge till och med mer än de andra nordiska länderna inte bara behöver möta ökad efterfrågan på el, utan också se till att den är fortsatt konkurrenskraftigt prissatt. – Den elintensiva industrin ger tydliga besked till oss om att den inte tål en utveckling där ökad efterfrågan ger högre priser, säger Toini Løvseth, direktör for kraftmarknad och elektrifiering på Energi Norge. Den ökade efterfrågan på el bedöms komma från nya industrier som datacenter och batterifabriker, elektrifiering av oljeutvinningen på Nordsjön, vätgas till industrin och transporter samt elfordon. Det bör tilläggas att om all den gröna vätgas, ammoniak och så vidare som diskuteras blir verklighet handlar det om långt mer el än i de nuvarande prognoserna. Att förklara skillnaden är inte alltid lätt, menar Toini Løvseth. – Ambitioner är bra, men de kan inte användas för prognoser och som underlag för investeringar i kraftproduktion och elnät, säger hon. Effektiviseringar och ökat tillflöde i vattenkraftverken väntas ge ett tillskott på 10 TWh under perioden. Men vindkraften väntas stå för lejonparten, och öka från dagens 10 TWh till över 40 TWh 2050. – Om omställningen ska ske med fungerande marknadsekonomiska förutsättningar är det uppenbart att lösningen är en enorm utbyggnad av vindkraften. Sedan ett år har dock inga nya koncessioner beviljats och motståndet mot vindkraft i Norge är starkt. – Utbyggnad av landbaserad vindkraft är lönsamt 2050