Tidningen Energi 1
Tema Elproduktion FINLAND: KÄRNKRAFT GER STABILIT
ET Elbehovet i Finland växer från 87 TWh till 135 TWh 2050. Både vindkraft och kärnkraft ökar kraftigt för att möta den ökade efterfrågan. U Sveriges vindkraftsparker har pressat elpriserna i Finland. Petteri Haveri, expert, Finsk Energi. nder 2019 producerade Finland 66 TWh el medan konsumtionen var 87 TWh, vilket gör Finland till en betydande nettoimportör av el. Den nya kärnkraft som tillkommer stärker elbalansen successivt. Efter många års förseningar beräknas Olkiluoto 3 (1 600 MW) startas under 2022. 2028 väntas ytterligare ett verk, Hanhikivi 1 (1 200 MW) tas i drift, vilket dubblerar den finska känkraftsproduktionen till 45 TWh. Precis som i Sverige byggs också mycket vindkraft, en kraftkälla som väntas dominera med 47 TWh 2050. – Vindkraften är väldigt konkurrenskraftig och utbyggnaden är i hög grad efterfrågedriven. Det väntar vi oss kommer att fortsätta, säger Petteri Haveri, expert på Finsk Energi. Finlands näringslivssammansättning påminner i hög grad om den svenska, med bland annat skog, ståloch kemisk industri som stora energikonsumenter. De två sistnämnda väntas öka efterfrågan på el genom att ersätta kol och naturgas med vätgas i sina processer. Liksom i Sverige är behovet av att bygga ut elnätet för att möta den ökade efterfrågan på el mycket stort. Det gäller i synnerhet överföringskapaciteten mellan norr och söder. För att Finland ska nå det nationella målet om koldioxidneutralitet till 2035 krävs investeringar i stamnätet för cirka 3 miljarder euro, enligt stamnätsbolaget Fingrid. Den stora produktionsökningen tycks inte möta något stort motstånd bland finländarna. Den finska opinionen är positiv till ny kärnkraft, en färsk undersökning visar att 49 procent av befolkningen är mycket eller något positiva till kärnkraft och bara 15 procent är negativa. Inte heller vindkraftsetableringar är någon större opinionsfråga i Finland. Kommuner där vindkraftsparker byggts är generellt positivt inställda. Ett segdraget diskussionsämne och största hindret för vindkraftsutbyggnaden är att finländsk militär ofta nekar utbyggnad i sydöstra Finland på grund av att verken kan störa radar. På västkusten är detta dock inget hinder och här väntas en stor utbyggnad. Det nordiska elsamarbetet och överföringskapa26 NR 3 2021 TIDNINGEN ENERGI Efter många års förseningar startar Olkiluoto 3 2022. citeten mellan Sverige och Finland är mycket viktig för Finlands elförsörjning. Alternativet att vara helt självförsörjande skulle vara kostsamt. – Finsk industri har gynnats och elproducenter har missgynnats av att el från norra Sveriges vindkraftsparker pressat elpriserna. Petteri Haveri skulle dock önska ett tätare nordiskt samarbete när det gäller nätutbyggnad där utgångspunkten skulle vara nordisk. – Det finns mer att göra både vad gäller planering och drift. Trots att nätbolagen samarbetat i årtionden är de fortfarande inåtblickande, säger han. I takt med att balanseringen av elsystemet och integrationen av sektorerna kommit mer i fokus börjar värdet av kraftvärmen uppmärksammas. För närvarande kommer cirka 20 procent av Finlands elproduktion och 50 procent av fjärrvärmen från fossila bränslen, där torv och stenkol dominerar. Kraftigt ökade skatter på torv i kombination med de höga utsläppspriserna pressar nu värmeverken att ställa om. – Kraftvärmeverken håller på att ställa om till förnybara bränslen, främst från skogsavfall. Det är dock viktigt att omvandlingstrycket på kraftvärmesektorn inte blir för stort, eftersom den flexibilitet som kraftvärmen ger behövs i energisystemet, menar Petteri Haveri. CARL JOHAN LILJEGREN