Tidningen Energi 1
I vissa fall kan det röra sig om flera timmar i t
idsbesparingar då en stor del av nätet kopplades ner, men andra gånger rör det sig snarare om minuter. Joakim Flodberg, driftingenjör och projektledare. nackdelar. Först och främst kan varje provinkoppling medföra fara för människor och djur. Om en kabel till exempel har gått av och ligger på marken finns ju risken att någon som råkar befinna sig i närheten blir skadad om man kopplar på spänningen igen, säger Joakim Flodberg. Den andra nackdelen är tidsåtgången. Har man otur kan det ta rätt lång tid att provinkoppla sig fram till var felet är, särskilt om det rör sig om en stor del av nätet som kopplats bort. Dessutom sliter provinkopplingarna på komponenter som transformatorer och brytare i elnätet, och elfelen kan orsaka elkvalitetsproblem för kunderna. – Med felindikatorerna kan vi minimera samtliga av de här problemen eftersom vi slipper göra provinkopplingar, förklarar Joakim Flodberg. H ur fungerar då tekniken? Energibolagets mellanspänningsnät, som förser Eskilstuna och Strängnäs samt omnejd med el, består av slingor på totalt cirka 1 300 nätstationer. Många av stationerna är kopplade till varandra via ett kabelnät. Felindikatorerna som monteras i en nätstation inkluderar som sagt strömtransformatorer som kontinuerligt mäter strömmen. Systemet använder sig av en typ av mönsterigenkänning, alltså en sorts artificiell intelligens, för att se om strömmen i kablarna avviker från det normala och ett fel har uppstått. I så fall larmar felindikatorn automatiskt till ESEM:s driftcentral, och nätstationen lyser rött på den digitala karta de har över hela mellanspänningsnätet. – Det som rapporteras är mer specifikt ”felet är någonstans efter den här nätstationen”. Så om man till exempel har en linje på 10 nätstationer med felindikatorer och station 1 till 5 rapporterar rött medan station 6 till 10 rapporterar grönt så är felet någonstans mellan station 5 och 6, säger Joakim Flodberg. Om det rör sig om en kortslutning går det att därefter räkna ut ganska exakt var felet är direkt från driftcentralen, baserat på data som bolaget redan har tillgänglig. Är det ett jordfel är det inte lika enkelt att få fram den exakta positionen, men även här snabbar felindikatorerna på processen då de direkt ringar in ett betydligt mindre sökområde än tidigare. – Ju större andel av våra nätstationer som vi monterat felindikatorer i, desto mer nytta får vi ut av hela systemet. I slutet på året siktar vi på att cirka en tredjedel av våra markstationer ska ha fått det här monterat, alltså cirka 400, säger Joakim Flodberg. Redan nu har bolaget fått upp en hel del felindikatorer, men att siffersätta effekten av denna satsning är inte helt lätt. – Vi har inte så mycket mätdata ännu då felindikatorerna är så nya. Att förkorta strömavbrott är väl det enklaste att räkna på och det som kunderna märker av mest, men strömavbrott kan se väldigt olika ut, säger Joakim Flodberg och fortsätter: – I vissa fall kan det röra sig om flera timmar i tidsbesparingar då en stor del av nätet kopplades ner, vilket hade tagit tid att åtgärda om vi behövt göra provinkopplingar. Men andra gånger rör det sig snarare om minuter. FELINDIKATORER Genom att montera felindikatorer med tillhörande strömtransformatorer i nätstationerna kan ett energibolags driftcentral förses med löpande information om var i nätet ett fel är lokaliserat. Felindikatorerna känner av att ett eventuellt fel är någonstans ”efter” dem, vilket innebär att systemet blir mer effektivt ju fler nätstationer som ansluts. ESEM:s system har levererats av Protrol. Vi har haft visionen att få på plats ett system som talar om för oss var ett elfel uppstår. Joakim Flodberg, driftingenjör och projektledare på Eskils tuna Strängnäs Energi och Miljö. TIDNINGEN ENERGI NR 3 2021 31