Tidningen Energi 1
flexibel. Där kan befintliga gaseldade kraftvärme
verk få en viktig roll, säger Johan Holm. Däremot kan det vara svårt att få lönsamhet i att bygga nya kraftvärmeverk med gas, men de som finns kvar tjänar elsystemet som lokal effektresurs i två av Sveriges största städer. De är dock designade för att köra 3 000–5 000 timmar om året och om de endast körs 500 timmar om året, blir lönsamheten lidande. – För fortsatt långsiktig drift behöver bolagen få betalt för den elsystemnytta som de tillhandahåller. Om en sådan ersättning är nödvändig för elsystemet och hur den ska utformas är något man bör undersöka vidare, säger Johan Holm. Håkan Skarrie, Kraftringen Nät. För att vi ska satsa på sektorskoppling är det viktigt att vi kan se en potentiell lön samhet. Håkan Skarrie, affärsutvecklare, Kraftringen Nät. En annan tillämpning kopplat till fjärrvärme är gaspannor i produktionen. – Det är en teknik med låga investeringskostnader och med höga driftskostnader, vilket kan passa för spetslastproduktion. Det sker redan i fjärrvärmesystem som har tillgång till konkurrenskraftig gasförsörjning. Men för bolag som inte har en utbyggd gasinfrastruktur finns det idag enklare och billigare alternativ, och jag tror därför vi kommer se en begränsad utbyggnad av dessa tillämpningar framöver, säger Johan Holm, konsult på Profu. I studien ingår även gaseldad kraftvärme. Det handlar främst om anläggningar som redan idag är kopplade till stamnätet för gas – två exempel är kraftvärmeverken i Malmö och Göteborg, men det skulle även kunna vara anläggningar som på annat sätt är kopplade till biogas eller vätgas. – I det framtida elsystemet kommer det finnas en stor andel förnybar variabel elproduktion och där blir batterilager och förbrukningsflexibilitet allt viktigare, men det kommer även att krävas mer planerbar elproduktion som inte är väderberoende och som är 36 NR 3 2021 TIDNINGEN ENERGI Håkan Skarrie är affärsutvecklare på Kraftringen Nät och har ingått i styrgruppen till studien. Han tycker att diskussionerna i projektet har varit givande, och framför allt är det vätgasapplikationerna som Kraftringen är mest intresserat av. – Vätgas är ett intressant område, som vi nu tittar närmare på. Vi har en del diskussioner i gång, men inga konkreta planer i nuläget. Vätgas har potential att få stor betydelse på energisystemet framöver. Vi har dessutom kompetens inom gas på företaget och en infrastruktur som skulle kunna användas för viss del vätgas även om vätgaslösningarna initialt nog i första hand blir lokala, säger Håkan Skarrie och fortsätter: – För att vi ska satsa på sektorkoppling med vätgas är det viktigt att vi kan se en potentiell framtida lönsamhet. Priset på utrustningen sjunker, men initialt kommer bidragsfinansiering och styrmedel vara viktiga för att få i gång en marknad. Vi behöver också som energibolag hitta en roll som är relevant för oss och som passar in i bolagets strategi framöver. Kraftringen distribuerar och säljer el, fjärrvärme och gas i flera skånska kommuner, varav Lund är den största. Företagen har även egen produktion av fjärrvärme och el via kraftvärme och en mindre andel från egna vindkraftverk. Håkan Skarrie tror att sektorskopplingar blir allt viktigare i takt med att elektrifieringen förväntas öka. – Att försöka lösa utmaningarna med en kraftigt ökad elanvändning enbart inom elsystemet kommer bli dyrt. Kan vi istället koppla samman energisystemen i högre grad så att de kan avlasta och balansera varandra finns det flera vinster att göra – inte enbart ekonomiska, säger Håkan Skarrie. Även Mira Rosengren Keijser tror att det kommer att bli fler sammankopplingar av energisystem och tycker att det är bra att Energiforsk har gjort den här genomgången av sektorskopplingar där de visar både potentialen och vilka barriärer som finns. – Även om det endast är en förstudie, så ger det en bra överblick som vi kan ha nytta av när vi jobbar med stamnätsplanering och bygger scenarier, säger Mira Rosengren Keijser. ANN-SOFIE BORGLUND Läs mer: Rapporten ”Sektorkoppling för ett mer effektivt energi system” kan laddas ner på www.energiforsk.se.