Energigas 1
Profilen NAMN: PAULA HALLONSTEN ÅLDER: 48 ÅR FAMI
LJ: MAN OCH TRE BARN, 16, 13 OCH 11 ÅR. BOR: HUS I VALLENTUNA UTANFÖR STOCKHOLM. BAKGRUND: UPPVUXEN I SIMRISHAMN, LÄST NATIONALEKONOMI OCH STATSVETENSKAP VID LUNDS UNIVERSITET. ARBETAT MED ENERGIFRÅGOR PÅ BOVERKET OCH I REGERINGSKANSLIET. PÅ ENERGIMYNDIGHETEN SEDAN 2018. ARBETE: ENHETSCHEF, POLICYANALYS, VID ENERGIMYNDIGHETEN. FRITID: ”JAG TYCKER OM ATT GÅ I SKOGEN OCH UMGÅS MED FAMILJEN, DET ÄR INTE MER SPÄNNANDE ÄN SÅ”. PÅ NATTDUKSBORDET: LYSSNAR PÅ LJUDBÖCKER. SOMNAR GÄRNA TILL ULF LUNDELLS ”VARDAGAR”. AKTUELL: ANSVARIG FÖR ARBETET MED DEN SVENSKA VÄTGASSTRATEGIN SOM NYLIGEN PRESENTERADES. Hon har en klar strategi för vätgas Till vardags är hon en av många doldisar på Energimyndigheten, vars uppdrag är att se till att Sverige klarar omställningen till ett fossilfritt samhälle 2045. Det senaste året har Paula Hallonsten dock haft gasbranschens blickar på sig som ansvarig för den svenska vätgasstrategin. – Vätgas är en av flera tekniker som kommer att krävas för att uppnå klimatneutralitet, menar hon. Text: Anna Wahlgren Foto: Daniel Roos N är Energigas träffar Paula Hallonsten i Energimyndighetens lokaler på Södermalm i Stockholm är hon och hennes arbetsgrupp – projektledare och en dryg handfull experter med olika kompetenser – i slutspurten med regeringens uppdrag att ta fram en nationell vätgas strategi. Under pandemin har de arbetat på distans, men nu ses de allt oftare på kontoret. Dagen till ära har någon bakat 18 ENERGIGAS NR 4 2021 en kladdkaka, och dagen efter intervjun ska Paula Hallonsten åka med kollegorna till Energimyndighetens bas i Eskilstuna. – Strategin handlar om att visa vätgasens potential och de åtgärder som behöver göras för att ta oss dit. Hon kan inte gå in på några detaljer eftersom vätgasstrategin presenterades efter Energigas pressläggning. Det slutliga förslaget till strategi kan läsas på energimyndigheten.se. Paula Hallonsten konstaterar utan omsvep att arbetet startade från ett ganska lågt kunskapsläge, och att det har varit en utmaning att greppa frågan – inte minst för att utvecklingen sker i ett rasande tempo. – Regeringen ville veta: Vilken roll kan vätgasen ha i Sverige? Kunskapen var inte särskilt hög, varken hos oss eller dem. När vi fick uppdraget i början av året visste vi att vätgas antagligen skulle få stor betydelse framöver. Vätgasen innebär möjligheter för flera sektorer att ställa om, det är helt klart. Men tanken med strategin är att vi ska sätta en riktning, så att vi sedan kan röja hinder för en utveckling i den riktningen. Vätgas kan användas för att ersätta fossila bränslen inom såväl industrin som transporter och har på kort tid vuxit fram som en grön favorit när världens klimatmål ska nås. Projektet Hybrit är det mest kända svenska vätgasprojektet, där LKAB, SSAB och Vattenfall samarbetar för att ersätta kol med vätgas i stålproduktion och därmed blir först i världen med att producera fossilfritt stål. ›