Energigas 1
utsläpps handelssystemet och energiskattedirektiv
et, som sätter pris på koldioxid, är jätte viktiga. Målen är satta, men för att vi ska få den utveckling vi vill ha framöver behöver det finnas ett pris på koldioxid som är tillräckligt högt och som håller i sig över tid. Energimyndigheterna i Norden har nyligen samarbetat, via Nordiska ministerrådet, kring en studie om framtidens vätgas. Den handlar om synergier mellan de nordiska länderna vad gäller vätgas och elektrobränslen. I rapporten, som presenteras i december, finns flera förslag om vad länderna skulle kunna samarbeta om. Vätgas kan lagra energi Fördelarna med vätgas är flera, enligt Paula Hallonsten. Vätgas kan användas både som bränsle och som insatsvara i vissa industriella processer, och som bränsle i transportsektorn. Men den kan också spela en roll för att balansera elsystemet. Med allt mer variabel kraft, som el från vind eller sol, behövs nya sätt att balansera elsystemet. Vätgaslager skulle kunna hjälpa till där. – Framför allt kan industrierna ha ett vätför att vätgasen ska kunna spela en stor roll gaslager. När elen är billig produceras och lagras mycket vätgas, och när elen är dyr stänger man av ett tag och använder den vätgas som finns i lager. På så sätt avlastas nätet. Omställningen kommer inte att ske utan styrmedel, säger Paula Hallonsten. – 2045 är ett mål, men hur vi ska nå det, det utvecklas efterhand utifrån politiken som förs och vad företag och andra aktörer väljer att göra. Näringslivet brukar framhålla vikten av långsiktiga spelregler. Ska du investera i något vill du veta ungefär vilken politik som gäller på lite längre sikt. Industriklivet är en statlig satsning som ger ekonomiskt stöd och spelar en viktig roll i att reducera en del av den risk som det innebär att utveckla och introducera nya lösningar. – Det innebär alltid en osäkerhet när ny teknik ska in på marknaden, inte minst för de företag som behöver göra stora investeringar, säger Paula Hallonsten och fortsätter: –Utifrån ansökningarna till Industriklivet märker vi att det finns ett stort intresse från industri företag att ställa om sina processer. Det handlar inte bara om rena forskningsprojekt utan allt mer om satsningar på att faktiskt testa och sedan skala upp ny teknik. Strategin del av större klimatplan Men vätgasstrategin är bara en del i Energimyndighetens arbete. Vart fjärde år lämnar regeringen en klimathandlingsplan till riksdagen, och 2023 är det dags igen. Energimyndigheten är en av myndigheterna som bistår med expertkunskap. – Det är ett jättestort uppdrag som bland annat handlar om vilka styrmedel som behövs för att vi ska nå klimatmålen för näringslivet, transporterna och det regionala och lokala arbetet. Vätgasstrategin är en del i det här. Klimat handlingsplanen handlar om helheten. Det är uppenbart att det är tryck i de här frågorna nu. Paula Hallonsten menar att klimatfrågan har fått en annan karaktär på senare år. – Nu är det klimatneutralitet till 2045 som gäller, det finns ett tydligt mål. Det handlar inte längre om små förändringar utan nu ska de stora skiftena till. Forskning och utveckling av ny teknik pågår ständigt, men till största delen måste vi tänka att den teknik vi be höver för att nå klimatmålen, den har vi framme nu. Utmaningen nu är att få den i bruk på ett hållbart sätt och att ställa om själva samhället. Sist, vad önskar du dig mest just nu? – Att förhandlingarna om EU:s rättsakter i paketet Fit for 55 kan gå i lås med bibehållen hög ambition. Vi kan inte ställa om för oss själva här i Sverige, utan vår omställning är en del av Europas – och faktiskt av världens. s Försäljning och service av gaskompressorer / kompressorventiler Uppgradering / optimering av bentlig utrustning Hoerbiger Service Nordic AB Phone: +46 (0)240-157 40 Fax: +46 (0)240100 40 E-mail: info-try@hoerbiger.com Sensepoint XRL Afriso EMA AB • 040 - 92 20 50 • www.afriso.se ENERGIGAS NR 4 2021 21 Allt inom gasdetektering • Bärbara en och flergasvarnare • Stationära gaslarm • PID-instrument och läcksökare • Service och underhåll på alla fabrikat