Energigas 1
Energigas Sverige EU:s klimatlag är ett av de vik
tigaste inslagen i Europas gröna giv. Bland huvudpunkterna finns det nya ambitiösa klimatmålet för 2030 om minst 55 procent lägre nettoutsläpp jämfört med 1990. EU-kommissionens förslag till lagstiftningspaket, Fit for 55, ska ge svar på hur det ska gå till. Förslagen påverkar gasbranschen på olika sätt, särskilt inom transportsektorn. Energigas Sveriges experter har gjort en genomgång av de olika förslagen. Så ska EU:s klimatlag göra Europa hållbart F it for 55 är kommissionens förslag till lagstiftningspaket för att anpassa EU:s nuvarande klimat och energilagstiftning till det nya klimatmålet. Paketet pre sen terades den 14 juli och Energigas Sverige har besvarat regeringskansliets remisser till förslagen. Nu har EUförhandlingarna inletts i olika rådsarbetsgrupper och Energigas Sverige fortsätter att följa utvecklingen och bistå regeringskansliet med information och kommentarer. Förslagen påverkas genom Energi gas Sveriges europeiska systerorganisationer EBA, NGVA och LGE samt svar på kommissionens samråd. n Förnybartdirektivet Det nyligen reviderade förnybartdirektivet (REDII) som trädde i kraft 1 juli 2021 ska nu revideras igen. Det är ett viktigt direk tiv som många av de andra lagstiftningsförslagen hänvisar till. Om definitionerna i REDII blir otydliga påverkar det även andra lagstiftningar. Men det är inte bara definitionerna i REDII som ses över. Förslaget innebär även en ambi tionshöjning i och med att EU:s övergripande förnybartmål för 2030 höjs från 34 ENERGIGAS NR 4 2021 32 till 40 procent. Samtidigt görs det bindande målet för transportsektorn om. Minst 14 procent förnybart till 2030 ändras till ett reduktionsmål på minus 13 procent till 2030 samtidigt som dubbelräkningar av vissa biodrivmedel tas bort. Nya sektorsmål om förnybar energi föreslås för byggnader och industrin. Nya mål för så kallade förny bara bränslen av icke biologiskt ursprung (till exempel vätgas från förnybar el) införs också både i transportsektorn och för industrin. Förnybartdirektivets hållbarhetskriterier för energi från biomassa föreslås skärpas, främst för skogsbiomassa, och möjlighet till stöd för viss energi från skogsbiomassa begränsas. n EU:s system för handel med utsläppsrätter och ansvarsfördelningsförordningen Ansvarsfördelningsförordningen (ESR) sätter bördefördelade bindande mål för varje medlemsstat för perioden 2021–2030 om växthusgasminskningar som ska uppnås i sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) eller LULUCF (markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk). Kommissionen föreslår genom Fit for 55 att de nationella målkurvorna för dessa sektorer höjs med omkring 10 procent för samtliga medlemsstater. Sveriges utsläppsmål till 2030 föreslås höjas från minus 40 till minus 50 procent jämfört med 2005, medan målen för de länder med lägst åtagande höjs från 0 till minus 10 procent. I systemet för handel med utsläppsrätter planeras också omfattande förändringar. Stora fartyg över 5 000 bruttoton föreslås inkluderas i befintligt handels system oavsett flagg. Även utsläpp från vägtransporter och byggnader föreslås omfattas, men i ett separat system. Kommissionen föreslår också en höjd ambition som innebär att utsläpp från nuvarande sektorer inom EU ETS (inklusive ut vidgningen till sjöfartssektorn) ska minskas med 61 procent fram till 2030 jämfört med 2005. I dag gäller 43 procent, men då ingår inte sjöfarten. För att uppnå det nya målet föreslås en årlig utsläppsminskning på 4,2 procent (i stället för dagens 2,2 procent) efter en engångsminskning av det totala utsläppstaket med 117 miljoner utsläppsrätter. n Energiskattedirektivet I energiskattedirektivet (ETD) fastställs EU:s regler om beskattning av energiprodukter och elektricitet. Det omfattar produkter som används som motorbränsle och bränsle för uppvärmning (det vill säga för att driva motorer eller producera värme) och elektricitet. Andra användningsområden för energiprodukter, till exempel som råvara, och viss annan användning omfattas inte av direktivet. Revideringen av ETD inriktas på två huvudsakliga reformområden: n 1. Ny struktur för minimiskatte satser som grundar sig på energiinnehåll och miljöprestanda för bränslen och el. n 2. Breddning av beskattningsunderlaget genom att fler produkter omfattas och vissa av de nuvarande undantagen och nedsättningarna avskaffas. Bland annat före slås att fasta biobränslen samt torv ska omfattas av beskattning, men endast när de används i anläggningar med en installerad effekt om 5 megawatt eller mer. Även vätgas föreslås bli skattepliktig vid användning för uppvärmning. Som motorbränsle är vätgas redan sedan tidigare skattepliktig vid användning i förbränningsmotorer, men inte