Vårdfokus Nr 3

Vårdfokus Sjukskrivningar Vårdfokus Nyheter Vårdfokus Frågeakuten Vårdfokus Special Kongressen Vårdfokus Vårdfokus Tema Tarmen TEMA TARMEN »Här tror jag att sjuksköterskor komm er få en viktig roll i framtiden för att kunna ge specifika råd kring kost och levnadsvanor.« KAROLINA SJÖBERG JABBAR har han fortsatt att undersöka hur tarmmikrobiotan påverkar vår hälsa och dess koppling till diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Med prover från friska personer och från personer med förstadium till diabetes och personer med diabetes typ 2 försöker forskarna ta reda på om det är tarmbakterierna som bidrar till att vissa personer får diabetes. – Det går inte att säga att tarmmikrobiotan orsakar sjukdomen, det blir lite för banalt. Vår arbetshypotes är snarare att hos vissa personer som lever med diabetes kan tarmmikrobiotan bidra till sjukdomsutvecklingen genom att producera olika metaboliter i blodet, som i sin tur kan påverka sjukdom, säger Fredrik Bäckhed. En utmaning för forskarna är att det saknas referensvärden. – Vi behöver veta vad som är normalt för att kunna se om något är avvikande. Men det finns inga referensvärden. Nu har vi precis fått etiskt godkännande för att etablera referensvärden för mikrobiella metaboliter. Det är kanske inte så sexig forskning, men väldigt viktig. Med hjälp av referensvärden tror Fredrik Bäckhed att det kommer att bli lättare att upptäcka personer som riskerar utveckla diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar och därmed kunna förebygga sjukdom i tid. I Fredrik Bäckheds forskargrupp undersöker man även hur olika tarmbakterier reagerar på olika sorters kost. Att det finns ett nära samband mellan vad vi äter och sammansättningen av bakterier i tarmen är väl känt. Fibrer och tarmflora ingår också i läkaren Karolina Sjöberg Jabbars forskningsfält, fast ur ett annat perspektiv. Alldeles invid Sahlgrenska universitetssjukhuset, på institutionen för medicin vid Göteborgs universitet, försöker hon klura ut hur det kommer sig att fibrer har en skyddande effekt vid hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Hennes teori är att bakterierna börjar bryta ner det skyddande lager av slem, muscus, som täcker våra tarmar när de inte har tillgång till fibrer. Risken är då att möten mellan bakterier i tarmen och immunceller kan gå fel och att det kan uppstå en inflammation som påverkar kärlen negativt. – Tarmslemhinnans yta består av ett enda lager celler, vilket gör den sårbar. Slemmet utgör en extra barriär mot angrepp från olika mikroorganismer. Göteborg är centrum för forskning på tarmslemhinnan och inte minst tarmbarriären. Karolina Sjöberg Jabbars grupp är en av flera som fokuserar på området ut olika synvinklar. Men det är ett krävande område att studera. Varje dag produceras upp till tio liter slem i tarmen. Slemmet i tarmen är genomskinligt och går inte att isolera i avföringsprover. Enda sättet att få tag på material att analysera är i samband med koloskopiundersökning och då gäller det att vara snabb eftersom slemmet nästan omedelbart torkar utanför kroppen. – Utmaningarna med materialet är anledningen till att det saknas kunskap inom området. Det är lika outforskat som djuphavet, säger Karolina Sjöberg Jabbar. Målet är att hitta behandlingar som riktar in sig direkt på tarmslemhinnan, men än så länge bygger hennes teorier främst på experimentella, snarare än kliniska studier. Det behövs också mer data om vilka fibrer som påverkar tarmmikrobiotan bäst. – Vi behöver även ta hänsyn till själva mikrobiotan hos den enskilda personen. Det finns stora individuella skillnader både på befolkningsnivå och geografiskt. Det finns ingen ”one size fits all”. Här tror jag att sjuksköterskor kommer att få en viktig roll i framtiden för att kunna ge specifika råd kring kost och levnadsvanor till olika personer, säger Karolina Sjöberg Jabbar. 32 / vårdfokus #3 / 2026 Julia Rode. Karolina Sjöberg Jabbar. Probiotika Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras probiotika som "levande mikroorganismer som, när de administreras i adekvata mängder, ger en gynnsam hälsoeffekt". FOTO KARIN ALLANDER FOTO MARKUS RODE Vårdfokus Läsarkrönikan Vårdfokus Forskning Hygienrutiner Vårdfokus Fokus - Student Vårdfokus Fokus - Ledarskap Vårdfokus Fokus - Biomedicinsk analytiker Vårdfokus Fokus - Barnmorska Vårdfokus Fokus - Röntgensjuksköterska Vårdfokus Efter jobbet - Elin Bemark Vårdfokus Efter jobbet - Malin Nordström