Vårdfokus Sjukskrivningar
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Special Kongressen
Vårdfokus
Vårdfokus Tema Tarmen
Så fungerar kopplingen Allt som kommer i kontakt
med tarmen står i direkt kontakt med hjärnan genom nervsystemet, som ett dubbelriktat kommunikationssystem, den så kallade tarm–hjärna-axeln. Informationsutbytet sker även via blodet genom hormoner, immunceller och metaboliter som bakterierna i tarmen producerat. Ett forskningsområde som växt sig allt starkare sista tiden är den så kallade tarm–hjärna-axeln. – Jag brukar likna det vid en telefonsladd som går via vagusnerven upp till hjärnan och tillbaka, säger Julia Rode, som är biträdande universitetslektor i fysiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet. Hennes forskning handlar om hur kostförändringar, som tillskott med probiotika till exempel, påverkar hjärnhälsan. I en studie fick en grupp äta probiotika och en grupp placebo. Deltagarna fyllde sedan i formulär innan, under och efter studieperioden med fokus på mående, beteende och kognition. – Det är såklart väldigt subjektivt hur man mår, det kan ju påverkas av om man har sovit dåligt en natt till exempel. Men vi gjorde också en funktionell MR-undersökning av hjärnan för en mer objektiv analys, säger Julia Rode. Resultatet, som ännu inte har publicerats, visar att hos de som fått verksam probiotika finns en annan aktivitet i hjärnan. Enligt Julia Rode skulle det kunna tolkas som att även friska personer stärker sin motståndskraft mot utmanande situationer i livet. – Nästa gång du möter stress, till exempel i samband med en tentaperiod på universitetet, kanske du är mer förberedd om du har ätit en hälsosam kost, säger Julia Rode. Precis som för Fredrik Bäckhed och Karolina Sjöberg Jabbar har Julia Rode en hel del arbete kvar innan resultaten kan användas kliniskt. Även hon behöver referensvärden för att kunna säga vad som är inom normalvariationen och ytterligare kunskap om vilken probiotika som är bäst för enskilda personer. Men att det finns ett sug efter deras utfall märks tydligt. – Våra studiedeltagare vill gärna ha sina resultat och frågar hur de ska äta för att få en bra tarmhälsa. Folk vill ha individanpassade råd och det motiverar oss att fortsätta vår forskning, säger Julia Rode. I dag klappar Fredrik Bäckhed sig lite ödmjukt på axeln när han berättar att hans första fynd från studierna i USA nog var en bidragande orsak till att forskning om tarmfloran skjutit i höjden. Samtidigt är han kluven till att det blivit en trend. – Visst är intresset befogat eftersom du har fler bakterier i kroppen än du har celler och det är självklart att man vill förstå hur det fungerar. Men frågan är hur mycket vi kan använda det för att förbättra vår hälsa och lösa allt från diabetes till depression. Kunskap och förståelse är absolut värt en hajp, men att sälja in för stora förhoppningar för tidigt tror jag kan skada förtroendet för forskningen hos allmänheten, säger Fredrik Bäckhed. 2026 / vårdfokus #3 / 33
Vårdfokus Läsarkrönikan
Vårdfokus Forskning Hygienrutiner
Vårdfokus Fokus - Student
Vårdfokus Fokus - Ledarskap
Vårdfokus Fokus - Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Fokus - Barnmorska
Vårdfokus Fokus - Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Efter jobbet - Elin Bemark
Vårdfokus Efter jobbet - Malin Nordström