Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ledare – Kai Marklin
Sten Kort & gott
Sten Stenbrottet – Bårarp
Sten Intervju – Jonas Eklund
Sten Årets sten – Kolmårdsmarmor
ÅRETS STEN 2016 KOLMÅRDSMARMOR FOTO: NK NK i Stoc
kholm är en av Sveriges mest kända byggnader med rikligt förekommande Kolmårdsmarmor. ”K olmårdsmarmor, bryts det fortfarande?” Ett av de mesta klassiska köksverktygen i svenska hem är den grönsvarta morteln i sten. Få känner till historien bakom dess uppkomst, än färre känner till att Kolmårdsmarmor fortfarande bryts. Christer Eriksson är en av eldsjälarna bakom Marmorbruksmuseet i Kolmården. Det invigdes 2008 av dåvarande landshövdingen Björn Eriksson, som med ett symboliskt hugg delade ett marmorblock i två delar. – Vi gör vad vi kan för sprida kunskap om historien och betydelsen för bygden. Vi brukar ha runt 4 000 till 5 000 besökare per år, de flesta kommer sommartid, säger Christer Eriksson. Lagom till invigningen hade även den lokala hembygdsföringen i Krokek återuppbyggt en komplett marmorverkstad som i dag är en levande del av museet. Christer Eriksson utgör själv den femte generationen som arbetade i bruket. – Ett tag var vi tre generationer samtidigt, säger han. När Björn Eriksson höjde släggan vid invigningen hade 30 år gått sedan det sista blocket lämnade Kolmårdens marmorbruk. Det sågs som slutet på en drygt trehundraårig industriell epok som påbörjades i slutet av 1600-talet, när den belgiske bildhuggaren Nicolaus Millich fick i uppdrag att smycka både Stockholms och Drottningholms slott. Tillsammans med två kompanjoner, affärsmannen Henrik Cletscher och hovmålaren David Klöcker, fick Millich 1673 ensamrätten att kommersiellt exploatera den täkt som tidigare tillhörde kronan. Rätten inskränkte sig inte enbart till Kolmården, utan omfattade all marmorbrytning i landet för 25 år framåt. Detta blev starten för Marmorbruket. Men brytningen blev blygsam och inte särskilt uthållig. Verksamheten mer eller mindre avstannade med Karl XII:s död 1718 och stormakttidens sammanbrott, som bland annat innebar att Norrköping brändes till grunden av ryska trupper. Det var först när återbyggnaden av Stockholms slott påbörjades tio år senare som marmorbruket fick nytt liv, men nu med andra ägare vid rodret. D en resterande delen av 1700talet och en bra bit in på 1800talet följer brukets utveckling i stort sett Sveriges samhällsutveckling. Ägarna, företrädes vis adelsmän i olika konstellationer, hamnar på obestånd och byts ut, och brukets framtid är gång efter annan oviss. Vid mitten av 1800-talet bolagiseras bruket och säljs så småningom till ett engelskt bolag, innan det går i konkurs. Efter ännu en nystart återupptas verksamheten i liten skala. Det är först i början av 1900-talet som verksamheten moderniseras industriellt och Kolmårdsmarmor börjar marknadsföras internationellt. Det sätter fart på exporten och vid mitten av 30-talet har bruket 136 anställda. När efterkrigstidens stora bostadsprojekt drar i gång och nya billigare byggnadsmaterial tar över minskar 13
Sten Miniprojekt – Åkes bänk
Sten Projekt – Stenstaden Sundsvall
Sten Porträttet – Rasmus Wærn
Sten Projekt – Brödernas kyrkogråd i Riga
Sten Projekt – Kunskapsparken SLU Ultuna
Sten Projekt – Årstidernas park Umeå
Sten Krönikan – Thorbjörn Andersson
Sten Småsten – Medaljörer, från Syrien till Brober
g
Sten Fråga Kurt & Kai – Stenbearbetning, antik byr
å och granit i trianglar
Sten Marknaden
Sten Medlemsregister – Sveriges Stenindustriförbun
d