Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Säsong för: nyskördat
Vårdguiden Tema: anhörig
Vårdguiden Anna: "jag kommer aldig att släppa oron
".
Vårdguiden Anhörig: så funkar det.
Vårdguiden Anhörigstöd - direkt till dig som vårda
r
Vårdguiden Jessicas bror har cerebral pares, CP.
Vårdguiden Pers vuxne son har schizofreni
Vårdguiden Hälsoångest? Nu finns behandling på nät
et
Vårdguiden "Mitt liv var ett kaos av ångest och sj
älvhat"
Vårdguiden Emotionellt instabilt personlighetssynd
rom
Vårdguiden Starka, skiftande känslor STARKA, SKIFT
ANDE KÄNSLOR Den som har emotionellt instabilt personlighetssyndrom, eIPS, har svårt att hantera sina intensiva känslor. Många skadar sig själva och har problem i nära relationer, men med behandling kan livet bli bättre. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, även kallat borderline-personlighetssyndrom, är ett tillstånd med starka känslor. – Ofta pendlar man mellan extrema lägen, till exempel från att någon känns helt fantastisk till fullkomligt avskyvärd, säger Sanna Marek, psykolog och psykoterapeut vid dBt-tea met inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm som tar emot ungdomar till och med 17 år. En del personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom kan känna en stark rädsla för att bli övergivna, andra en inre tomhet. – Många skadar sig själva för att hantera de negativa känslorna. Det kan lindra i stunden, men göra det ännu värre i längden. Förutom att reglera känslor kan självskadebeteende ibland vara ett sätt att känna något över huvud taget eller att bestraffa sig själv. ”Jag är usel och inte värd någonting.” Ett direkt självskadebeteende kan vara att skära eller slå sig själv, ett indirekt att svälta sig eller köra vårdslöst i trafiken. – Missbruk är också vanligt liksom att agera impulsivt och ha tankar om att ta sitt liv, säger Sanna Marek. För att få diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom ska minst fem av nio särskilda kriterier vara uppfyllda. I dag ökar antalet personer som får diagnosen i Sverige, främst bland unga kvinnor. – Men forskning visar att det är lika många män som kvinnor som uppfyller kriterierna. Kanske tar sig svårigheten att reglera känslor olika uttryck, att män i större utsträckning utsätter sig för våld och inte söker hjälp. Svårigheterna behöver inte finnas kvar resten av livet. – Tvärtom är det vanligt att man med tiden, och med behandling, får andra verktyg att hantera känslorna med och vid en ny utredning inte längre uppfyller kriterierna. Svårigheterna startar ofta kring puberteten och tidiga tonåren. De flesta får diagnosen när de är vuxna och har levt med svårigheterna i många år. Vad kan orsaka de här svårigheterna? – Ofta finns en medfödd emotionell sårbarhet. Känslor triggas lätt, personen reagerar kraftigt och behöver lång tid för att lugna sig. Personer med diagnosen har i större utsträckning än andra också haft en tuff uppväxt. Många 1177 vårdguiden 3 • 18 har utsatts för mobbning eller övergrepp, eller vuxit upp i en miljö där de inte blivit känslomässigt bekräftade, säger Sanna Marek. Att samtidigt ha adhd, ångest och depression är också vanligt. Att leva med emotionellt instabilt personlighetssyndrom är olika från person till person. – Har man en djup känslomässig instabilitet, självskadebeteende och självmordstankar är livet extremt jobbigt. Nära relationer påverkas ofta. – För närstående kan det vara tufft att bemöta någon med så starka känslor. Ändå kan det vara viktigt att lyssna och bekräfta känslorna istället för att ha en ”skärp- dig-attityd”. DBT, dialektisk beteendeterapi, och MBt, menta li seringsbaserad terapi, är två terapiformer som ofta används. dBt, som Sanna Marek har arbetat med under många år, är en form av kBt, kognitiv beteendeterapi. Syftet är bland annat att minska livshotande beteenden och lära sig olika färdigheter för att förbättra livskvaliteten. – Terapin bygger både på acceptans och förändring. Att acceptera nuet och stå ut med svåra känslor, och samtidigt förändra sitt beteende. – Vi arbetar med beteendekedjor. Vad ledde fram till självskadan, till exempel. Vilken funktion hade den? Det handlar om att hitta ett beteende som fyller en liknande funktion, men som inte är farligt. Kanske att distrahera sig med hjälp av starka sinnesintryck, som att ta en isbit i handen eller att be en närstående följa med på en promenad istället för att skära sig. Behandlingen ges både individuellt och i grupp. – Det finns hjälp att få för att må bättre. Ofta har man kvar sin sårbarhet, men hittar andra sätt att hantera känslorna på. En del klarar sig utan läkemedel, andra kan behöva till exempel antidepressiva eller stämningsstabiliserande läkemedel för att må bättre. MER INFORMATION 1177.se/eips 1177.se/sjalvskada 1177.se/bup 19
Vårdguiden Ryggskott
Vårdguiden Ägg- och spermiedonation
Vårdguiden Vill du ge liv?
Vårdguiden "Jag vill ge andra gåvan att bli föräld
rar"
Vårdguiden Få fart på barnen!
Vårdguiden Svårläkta sår
Vårdguiden 9 tips om svårläkta sår
Vårdguiden Stötta ditt barn inför läkarbesöket