WE 1
WE TACK VARE OSA TALAR ALLA OM ARBETSKLIMATET
TEMA: INDUSTRINS ARBETSKLIMAT verktyg. Den viktig
a frågan är vad vi vill med verksamheten utöver att effektivisera den. Även om du digitaliserar behöver du alltid ha människor med verksamhetsförståelse, anställda som kan och förstår företagen, verksamheten och processerna och som kan känna lojalitet och stolthet över sitt företag.« En annan modern utmaning är det gränslösa arbetslivet, där en stor del av arbetet även görs hemma. »Vissa medarbetare kan behöva få hjälp av sin chef att sätta gränser. På vissa arbetsplatser bör det finnas en uttalad policy kring tillgängligheten«, säger Anna Bergsten, Svenskt Näringsliv. »Vi har fått ett bättre konsekvenstänkande och fler förstår idag att den sociala arbetsmiljön har betydelse för sjukskrivningar och för de fysiska arbetsolyckorna«, säger Carola Löfstrand, LO. Kränkande särbehandling Ett centralt område, som de nya föreskrifterna omfattar, är kränkande särbehandling. Här har Arbetsmiljöverket fått ett regeringsuppdrag att även integrera dessa problem i sina inspektioner. »Arbetsgivaren måste vara tydlig med fundera över vilka kompetenser de istället kommer att behöva framöver. Även om vi digitaliserar verksamheten uppstår alltid andra arbetsuppgifter som ska göras. Därför behöver företag i konsekvensbedömningen, som föregår ett sådant beslut, även göra en kartläggning, så att de har klart för sig vilken kompetensomställning företaget behöver och i tid stärka kompetensen hos sina anställda. Utifrån den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är detta ett smart drag som minskar sjukskrivningar och produktionsbortfall vid en teknisk omställning av verksamheten. Antagligen kommer arbetsgivaren bli varse att många har en högre grad av digitaliserad kompetens än vad de själva och företagens ledning tror. I andra fall handlar det om att i ett tidigt skede ge möjlighet till kompetensutveckling, så att de anställda kan utföra andra arbetsuppgifter«, säger hon och fortsätter: »Vi måste komma ihåg att tekniken är ett – exempelvis i en policy - att kränkande särbehandling inte accepteras och se till att det finns rutiner för vad som ska göras om en sådan uppstår. Här ingår bland annat att se till att alla vet hur, var och till vem den utsatta ska vända sig«, säger Ulrich Stoetzer, Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön, som kan ge upphov till kränkande särbehandling. »Även arbetstagaren har skyldighet att meddela om det finns akuta risker på arbetsplatsen. Ett viktigt budskap är att arbetstagarna ska kommunicera och inte kompensera bristerna i arbetsmiljön. Det är bra om alla kan vara involverade. Delaktighet är en mycket viktig aspekt av den sociala arbetsmiljön«, säger Ulrich Stoetzer. Svårt med tillbudsrapportering Arbetsmiljöverket förordar att företagen har någon form av tillbudsrapportering eller annat system, som kan fånga in signaler från arbetsplatsen när det uppstår problem kring OSA. »Rent generellt tycker jag att tillbudsrapporteringen har blivit bättre när det gäller just stress. Men den kan bli ännu bättre när det gäller psykisk ohälsa. Många kanske inte tänker på psykosociala händelser som just tillbud«, säger Daniel Gullstrand, PTK, och får medhåll av Carola Löfstrand, LO: »Dagens tillbudsrapportering är oftast väldigt fysiskt betingad. Här behövs det mer utbildning för att vi ska se någon skillnad. Om det exempelvis uppstått en konflikt i en arbetsgrupp, som sedan leder till stress eller ohälsa, så krävs det en prestigelöshet och förståelse för gruppdynamiken för att upptäcka de psykosociala faktorerna bakom konflikten. En chef kan kanske se detta, medan det kan vara svårare för medarbetarna.« De orsaker som är dominerande när det gäller anmälda arbetssjukdomar har varit arbetsbelastning, oklart arbetsinnehåll och relationsproblem. Kvinnor rapporterar nästan tre gånger så många arbetssjukdomar relaterade till organisatoriska och sociala faktorer som män. »Det kan bero på att det är så många fler kvinnor som arbetar i de sektorer som är mest utsatta för dessa risker«, säger Ulrich Stoetzer, Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete Nu när föreskrifterna väl är på plats, vad ger då parterna för råd till företagen när de ska börja arbeta med OSA? »Med ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna och bra rutiner för att fånga upp tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning, så kan eventuella obalanser rättas till. Det är viktigt att undersöka och identifiera orsaker och sedan åtgärda riskerna kopplade till arbetsbelastning«, säger Ulrich Stoetzer, Arbetsmiljöverket, och fortsätter: »Konkreta exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning är att minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordning, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning och tillföra kunskaper. Arbetsgivaren måste även försäkra sig om att den teknik som används är utformad och anpassad till det arbete som ska utföras, så att inte just denna riskerar att orsaka ohälsosam arbetsbelastning.« Grunden är ett systematiskt arbetsmiljö9
WE MYNK SPRIDER KUNSKAP OM ARBETSMILJÖN
WE ASTRAZENECA STRÄVAR EFTER ATT BLI BÄST
WE OSA BYGGDES IN I HELIOS-PROJEKTET
WE BYGGBRANSCHEN HÅLLER NOLLAN
WE FÖRETAG DÅLIGA PÅ ATT MOTVERKA STRESS
WE AGERUS GÅR I SPETSEN MED HJÄLP AV FORSKNING
WE SSG ON SITE TAR INDUSTRIN MED STORM
WE PROFIL: ÅSA BERGMAN KONCERNCHEF SWECO
WE JAPANS NYA LAGAR MINSKAR ARBETSHETSEN
WE LÅNG NATTS FÄRD MOT DAG I KINA
WE OMFATTANDE ETIK-PROTESTER I SILICON VALLEY
WE STORA ENSO GÅR I BRÄSCHEN FÖR ETIK INOM AI
WE PÅ BOLIDEN ÄR SÄKERHET = EFFEKTIVITET
WE KRÖNIKA: ALEXANDER TILLY OM MOBBNING