GLAS 1
En klassrumssituation kan verka relativt okomplic
erad, men det är mycket som försiggår när 30 barn och lärare vistas i ett och samma rum. Det pratas och ges instruktioner. Förväntas att elever ska lyssna, förstå och omsätta informationen genom att lösa uppgifter. Detta samtidigt som det viskas och görs miner, fingrar slår mot läsplattor, fläktar surrar, olika lukter samsas i luftrummet och det pågår rast utanför klassrummet. Att koncentrera sig och behålla fokus är med andra ord svårt för alla, men alldeles särskilt för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Text: Melinda Lemke Bild: AI-genererade illustrationer I Sverige har vi som bekant skolplikt, vilket gör det obligatoriskt att under grundskoletiden vistas i en miljö med givna ramar och krav på prestation. Detta oavsett hur barnet mår eller trivs. Folkhälsomyndighetens studie om skolbarns hälsovanor visar att trivseln i skolan minskar, samtidigt som skolstressen ökar. Bland tretton och femtonåringar har nästan en tredjedel en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, enligt Socialstyrelsen har exempelvis antalet adhddiag noser bland barn och unga ökat med uppemot femtio procent de senaste tre åren. En ökning som ser ut att fortsätta och är störst bland flickor i åldrarna 10–17 år och unga kvinnor mellan 18 och 24. Bland pojkar spår Socialstyrelsen att så många som femton procent kommer att ha diagnoserna adhd eller add innan utvecklingen planar ut. Skolmiljön avgörande för hur funktionshinder utvecklas För såväl inlärningen som måendet är det avgörande att skolmiljön upplevs trygg, inkluderande och tillgänglig. Det gäller för alla. Även om läroplanen delvis ändrades hösten 2022 ställs fortfarande höga krav på att redan i tidig ålder ta eget ansvar för planering och organiserande av det egna lärandet. Elever förväntas hålla uppmärksamheten, styra sina impulser och förstå tid. Funktioner som ofta är underutvecklade hos barn med adhd som därför behöver särskilda anpassningar. Många är känsliga för ljud, synintryck, dofter, texturer och taktila intryck. De kan ha svårt att koncentrera sig på en uppgift (särskilt om den upplevs tråkig), hålla reda på sina saker samt strukturera sin vardag, vilket gör att det går åt mycket energi till att hantera symtomen. Börjar dagen fel kan orken vara slut redan när det är dags för frukost, det är dessutom svårt att fylla på med ny energi under dagen. Sömnen blir extra viktig och därmed också behovet av direkt dagsljus för att reglera dygnsrytmen. Även om adhd till stor del är ärftligt spelar miljön och stödet från omgivningen en viktig roll för hur funktionshindret utvecklas. Skolmiljön och tidiga insatser är avgörande. Hjärnans utveckling Rent fysiskt utvecklas hjärnan och det centrala nervsystemet annorlunda vid adhd, vilket gör att informationsbearbetningen och sättet att tänka och uppleva skiljer sig från perso/ Skolmiljö / Ljusbehov för elever med adhd > GLAS 2.2024 43 ” UTBLICKAR GENOM FÖNSTER OCH GLASPARTIER UT MOT NATURMILJÖ GER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRBÄTTRAD PROBLEMLÖSNING. ADHD Attention deficit hyperactivity disorder (adhd) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Det är ingen sjukdom och har ingenting med intelligens att göra. Både pojkar och flickor omfattas och det är vanligt med ångest, inåtvänd ilska och depression. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information. Specialpedagogiska skolmyndigheten uppskattar att ungefär tio procent av eleverna i skolan har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning såsom adhd, autism och språkstörning, dyslexi, dys kalkyli, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom. Kombinationer av diagnoser är vanligt förekommande.