GLAS 1
SKOLLAGEN (2010:800) Syftet med utbildningen inom
skolväsendet 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. > ner utan diagnos. Vissa hjärnregioner utvecklas långsammare, bland annat amygdalan och accumbenskärnan som är delar av känslohjärnan. Negativa och positiva känslor påverkas. Belöningssystemet går i gång snabbare och premierar kortsiktiga belöningar framför dem som kräver väntan. Särskilt impulsöverföringen ställer till det, mer specifikt bristen på bland annat signalsubstansen dopamin och noradrenalin i synapserna. För detta finns olika läkemedel innehållande amfetamin eller metylfenidat. Vanliga biverkningar är aptitförlust, magont, illamående, ökad puls och förhöjt blodtryck, insomningssvårigheter, irritabilitet, muntorrhet och huvudvärk. Inget nytt fenomen Visserligen har antalet diagnoser ökat i modern tid, men adhd är långt ifrån ett nytt fenomen. Det som förr beskrevs som mental rastlöshet, bråkiga barn eller dålig moralkontroll vet vi i dag är symtom på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den tidigaste referensen i litteraturen hittar vi i en tysk lärobok i medicin från 1775 där Melchior Adam Weikard skriver som följer: ”VARJE SURRANDE FLUGA, VARJE SKUGGA, VARJE LJUD OCH MINNE LEDER HANS UPPMÄRKSAMHET MOT ANDRA TANKAR. TILL OCH MED HANS EGEN FANTASI UNDERHÅLLER HONOM MED TUSENTALS SMÅ UPPTÅG.” Ett annat exempel är boken om Pelle Snusk (”Der Struwwelpeter”), skriven av den tyske psykiatern Heinrich Hoffmann som julklapp till sonen 1844, i vilken en busig pojke som antas ha adhd råkar ut för hårda uppfostringsmetoder. Skollagen och diskrimineringslagen Skolan ska vara likvärdig för alla elever och enligt skollagen har skolan skyldighet att ge extra stöd till dem som behöver. Stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som erfordras. 44 GLAS 2.2024 Pelle Snusk av den tyske psykiatern Heinrich Hoffmann. Sedan 2015 är bristande tillgänglighet också en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen som säger att diskriminering förekommer när ”en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning”. Utformningen av fysiska lärmiljöer På sin webbplats skriver Boverket att glasade partier fyller många funktioner både i fasader och inuti byggnader, men beroende på hur de placeras finns det risk för visuell distraktion som försämrar förutsättningarna för lärande.1 Med hjälp av genomtänkt placering menar myndigheten att de fördelar som finns kan uppnås samtidigt som miljöerna främjar förutsättningarna för koncentration och lärande. Viktigt för alla, ”men särskilt för elever med psykosociala funktionsnedsättningar”, uppger Boverket det vara att undvika störande synintryck och distraktion. Människan reagerar instinktivt på rörelser, vilket innebär konkurrens om hjärnans resurser, växlandet från en aktivitet till en annan tar energi och lämnar mindre kvar till tänkandet eller lärandet. Glaspartier med utsikt skapar risk för visuell distraktion,