GLAS 1
Malin Valsö är vd för Elevhälsokonsulterna, legit
imerad psykolog, skolutvecklare, sakkunnig i fysisk lärmiljö och har författat ett antal böcker, däribland boken Fysisk lärmiljö. Glasfaran i skolan Kan det bli för mycket av det goda? Glas alltså. Tydligen ja, trots att dagsljuset och utblicken är viktiga för våra barns hälsa. Vi har pratat med psykologen Malin Valsö, som har varnat för glasfaran i skolan, om hur den fysiska skolmiljön bäst bör utformas för barn med adhd. Text: Melinda Lemke Foto: Kate Gabor År 2019 slog Malin Valsö larm om att stora glas väggar och fönster i korridorer i skolan är ett problem eftersom de innebär ständiga störningsmoment som påverkar koncentrationsförmågan. Du varnar för glasfaran, menar du att glas är skadligt? — Glas är superbra, dagsljus är jätteviktigt. Vi vill ha glas mot utemiljö för att få in dagsljuset, det är reglerat i arbetsmiljölagen och BBR. Det påverkar melatoninproduktionen, alltså sömnhormonet. Om barn inte får dagsljus kan de sova sämre på natten och det är när de sover som de växer. Dålig sömn gör också att de funkar sämre i skolan och tänker sämre. Det är en aspekt på dagsljus. — Om vi ska vi prata barn med adhd som blir stökiga i klassen eller har svårt att fokusera, så händer det ibland att vi plockar ut dem och sätter dem i ett annat rum. Ofta ett grupprum, där det inte är säkert att det finns dagsljus. Eftersom det 46 GLAS 2.2024 inte räknas som stadigvarande arbetsplats gäller inte samma dagsljuskrav i BBR. Jag ser det därför som viktigt att tänka fönster för dagsljus även i andra småutrymmen som ska nyttjas för undervisning och där det finns en risk för att elever tillbringar delar av sin skoldag regelbundet. — Sömn är ännu viktigare för barn med adhd, de har oftare sömnproblem och är tröttare än andra. De håller sig vakna genom att aktivera kroppen, medan barn med add håller sig vakna genom aktivitet i hjärnan. För lite sömn stressar systemet och gör att vi fungerar sämre, barnen blir ännu stökigare, rörigare eller ofokuserade och lär sig mindre. Samma sak gäller distraktion. Att de får dagsljus kommer inte lösa allt, men vi behöver inte lägga sten på bördan och öka på det som redan är utmanande. Så glaspartier för att få in dagsljus är supersuperviktigt. Men vad som finns utanför fönsterpartier är också väldigt viktigt. Då hamnar vi både i glas mot utemiljö och innemiljö som kan bli väldigt problematiskt. Utblick mot grönska och skog är stressreducerande, det är vilsamt för hjärnan att titta på ett grönt parti, ett buskage, några träd. Men vandrar blicken i stället i väg mot en fotbollsplan, en gungställning eller en trafikerad väg händer det så mycket mer och det är lättare att fastna där och inte komma tillbaka. Samma gäller glasade inomhuspartier och vad som händer där utanför i korridoren. Jag har arbetat i klassrum som till och med har glasade partier mellan klassrummen och ut mot korridoren. Det är stimuli överallt hela tiden. Det blir jätteproblematiskt. Är det inte viktigt att lärarna har koll och överblick genom glasade väggar och kan ingripa om det händer något? — Ofta sätter vi upp glaspartier för att vi har kompakta hus och vill få indirekt dagsljus till andra delar för att göra den miljön bättre och också för att vuxna ska ha bättre överblick. Men kostnaden blir