GLAS 1
Detta säger synforskningen Trots att vi sedan län
ge har kunskap om att barn lär sig bättre i dagsljus utformas fortfarande många skolor utan att ta hänsyn till forskningsrönen. Vanligt är att kompensera dagsljusbristen med LED-paneler i taken, något som forskaren Hillevi Hemphälä vid Lunds universitet är starkt kritisk till. Text: Melinda Lemke Bild: Johan Persson — Många LEDlampor har ickevisuellt flimmer, något barn är mer känsliga för. Redan 1979 visade forskning att särskilt barn med autism reagerar negativt på icke visuellt och visuellt flimmer. Det gör det svårare att behålla fokus och koncentrera sig samt gör barnen oroligare. Detta verkar även gälla barn med adhd, säger Hillevi som själv har barn med NPFproblematik. ” JAG HAR GETT UPP PÅ ARKITEKTER, BLAND DET VÄRSTA JAG HAR FÅTT HÖRA VAR […] EN ARKITEKT SA ATT DET VAR VÄL BRA MED REGLER OCH FÖRORDNINGAR GÄLLANDE LJUSET MEN ATT DET INTE FICK INSKRÄNKA PÅ HANS ARTISTISKA FRIHET. Dagsljus kan inte ersättas med annat ljus Dags och solljuset har stor inverkan på hur vi mår och presterar och kan inte ersättas med artificiella ljuskällor. Våra kroppar är inte designade för elektriskt ljus som vi bara har haft de senaste drygt etthundra åren. Att designa synergonomiskt riktiga miljöer kräver kunskap och noggrann planering. — Vi har aldrig lärt oss att ifrågasätta kvaliteten på ljus. Få kan svara på frågan vad som är bra ljus för just dem. Frågar du däremot om vad som är bra ljud är det många fler som kan ge svar, menar Hillevi och tipsar om ett enkelt test. Det så kallade kepstestet där du håller händer som en kepsskärm ovanför ögonen, känns det skönare förekommer bländning av något slag. — De flesta har ingen referensram, det är något vi behöver lära oss. Jag gett upp på arkitekter, bland det värsta jag har fått höra var på en föreläsning där vi var flera forskare som talade. En arkitekt sa att det var väl bra med regler och förordningar gällande ljuset men att det inte fick inskränka på hans artistiska frihet. Riktlinjer för synergonomi på arbetsplatsen Hillevi har varit med och utformat Myndigheten för arbetsmiljökunskaps riktlinjer för synergonomi på arbetsplatsen. 52 GLAS 2.2024 Hillevi Hemphälä är lektor, forskare och teknologie doktor inom synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola, och forskar om hur ljuset påverkar människan. Riktlinjer vars syfte är att ge evidensbaserat underlag till stöd för det praktiska arbetet med att utforma goda synergonomiska förhållanden. För tidningen Glas lyfter hon tre saker som särskilt viktiga. 1. LED-belysning gör den visuella miljön sämre. Det är vanligt med fyrkantiga LEDplattor integrerade i tak. De är för starka ljuskällor som skapar bländning mot mörka innertak, ofta utan att vi märker det. ”Downlights” i ett rum där man sitter ner ska undvikas. Bländning gör att vi anstränger ögonen mer än vi behöver vilket kan leda till problem som ögontrötthet vilket i sin tur kan leda till huvudvärk och migränanfall. Ögonbesvär kan också leda till muskuloskeletala besvär, risken för smärta i nacke, axlar och skuldror är två till tre gånger högre. Bländningen kan mildras av horisontellt dagsljus. 2. Dagsljus är viktigt för den cirkadiska rytmen. Den cirkadiska rytmen, det vill sägs dygnsrytmen, styr produktionen av sömnhormonet melatonin och vakenhetshormonet kortisol. Särskilt morgonljuset är viktigt, men många barn med adhd är nattsuddare. Ofta så kallade gamers som spelar tv eller datorspel sent på kvällen och har svårt att kliva upp på morgonen. För lite dagsljus leder till att deras melatoninnivå är lika hög hela dagen, något som leder till konstant trötthet men inte gör dem tillräckligt trötta för att sova på natten. De riskerar också att få för lite solljus och därmed UVljus på huden vilket kan leda till Dvitaminbrist och orsaka svåra följdsjukdomar. Exempelvis urkalkning av skelettet, kallat rakit hos barn och osteoporos hos vuxna, och multipel skleros. 3. Utblick är viktigt för att känna sig närvarande i dagen och för att tillvaron ska te sig meningsfull. Genom utblicken får vi veta vilken tid det är på dygnet och vad det är för väder och årstid. På sjuttiotalet gjordes experiment med fönsterlösa klassrum. Resultaten visade att inlärningsförmågan och vakenhetsgraden försämrades avsevärt. / / Skolmiljö / Detta säger synforskningen