GLAS 1
Mikael Söderlund (t v) och Paul Rogers arbetar på
ACC Glas och Fasadkonsult. på kritiken har Boverket återinfört kravet på utblick i både lokaler och bostäder men för bostäder gäller kravet endast för utrymmen för samvaro och måltider. Även om många kanske är något mer villiga att släppa kravet i ytor ämnade för matlagning bedömer vi att sovrum utan fönster är oroväckande. Som nämnts i vår tidigare artikel skriver Boverket i den tidigare konsekvensutredningen: ”Vistelserum i bostäder utan dagsljus tillgång kan dock inte anses uppfylla det övergripande kravet i 3 kap. 9 § PBF, att byggnadsverk ska vara projekterade och utförda så att det inte medför en oacceptabel risk för hälsan.” (sid 76) Men få är medvetna om detta förtydligande och utan krav på ”fönster mot det fria” (som utgått) finns det med förslaget en risk för vistelserum (läs sovrum) utan fönster. I dag används bostadens sovrum till mycket mer än enbart en plats för sömn och vila. Med den digitalisering och våg av distansarbete som har skett, och fortsätter att ske, tillbringar människor mer tid inomhus och i hemmet än någonsin – och i många fall är det just sovrum som får agera arbetsrum. En annan viktig aspekt är om det potentiellt skapas vistelserum utan fönster så begränsar det en byggnads potential för omdisponering till alternativa planlösningar eller verksamheter. Detta kan påverka byggnadens livslängd och därmed strida mot en viktig aspekt i en cirkulär, och framför allt hållbar, ekonomi. Kravet på solljus utgår I den extra remissen uppger Boverket ”att kravet på solljus kan tas bort ur författningsförslaget eftersom det i huvudsak är vid utomhusvistelse som solljus har en hälsopåverkan”. Det är allmänt vedertaget att ljus i våglängdsområdet UVB framkallar produktionen av Dvitamin i kroppen och att denna våglängd till stor del stoppas upp när det passerar genom fönster. Men hälsofördelarna med solljus sträcker sig utöver enbart produktion av Dvitamin. Den extra remissen anger också att ”genom fönsterglas filtreras kortvågig UV-strålning bort”. Detta är en sanning med modifikation, de positiva effekterna av solljus är inte enbart begränsat till UVB och produktion av Dvitamin (Holick, 2016). Solljus i våglängdsområdet UVA passerar lättare igenom fönster och medicinska studier har visat att människokroppens produktion av kväveoxid, som kan kopplas till sänkning av blodtrycket, ökar efter exponering av UVA strålning (Liu et al, 2014). Dessutom bör det noteras att ”den bakteriedödande potentialen hos vanligt fönsterfiltrerat solljus kan vara likvärdig med ultravioletta våglängder över doser som är relevanta för byggnader” (Fahimipour, 2018). Men kanske är det viktigaste argumentet för att inkludera kriterier för solljus i det svenska regelverket att solljus har en ljusstyrka som annars inte uppnås inomhus. Studier av dygnsrytm har visat på vikten av en hög illuminans för att stimulera kroppsliga funktioner, en minskad exponering för solljus inomhus kan potentiellt leda till långtgående negativa hälsoeffekter. Det bör också noteras i sammanhanget att ett flertal europeiska länder har minimikrav på solljus i bostäder. I konsekvensutredningen påpekar Boverket att kommuner tillämpar solljuskraven olika i dag vilket gör det oförutsägbart för byggherrarna. Solljus i grunden är mycket enkelt och förutsägbart att bedöma, källan till den otydlighet som uppstått gällande vad som kan bedömas som tillräckligt med solljus beror, som vi ser det, främst på bristande vägledning från Boverket. Boverket skriver: ”En del remissinstanser ställer sig också frågande till hur kravet ska kunna verifie/ Byggregler / Uppföljning av Boverkets extra remiss ras.” Mängden solljus kan relativt enkelt beräknas med hjälp av dagens datorprogram och vi ser att ett tydligt och verifierbart regelverk för solljus skulle kunna upprättas utan någon större inverkan. Notera att en beprövad beräkningsmetod för solljus redan i detalj finns beskriven i den europeiska dagsljusstandarden SSEN 17037:2018. Enligt Boverket är det några remisssvar som nämner att direkt solljus har ”tydligare nackdelar som bländning och problem med övertemperaturer”. Problem både med bländning och övertemperaturer kan relativt enkelt lösas med justering av fönsterstorlekar samt rätt val av glas och solskydd. Bland gemene man är solutsatta lägenheter generellt en önskvärd kvalitet och ses som något positivt och det vore en förlust om kravet på solljus utgår helt. Folkhälsan får ge vika för enkelhet? Det har aldrig varit en enkel uppgift att uppdatera byggnadsföreskrifterna och det är inte möjligt att göra alla nöjda med resultatet. Ämnet hälsa i förhållande till tillgång till dagsljus, solljus och utblick är särskilt svårt att definiera. I remissarbetet har Boverket tagit stora steg för att klargöra regelverket för dagsljuskapitlet och förändringarna bäddar för ökad flexibilitet. Dock går förslaget gällande utblick och solljus emot vetenskaplig konsensus. Som förslaget ligger i dag ger det mer ett intryck av att det funnits politiska påtryckningar för att få i gång bostadsbyggandet. Det stämmer att förslaget är förenklat och tar bort vissa hinder för nybyggnationer, men den visar också på en brist på perspektiv. Med möjligheten till vistelserum utan fönster är det verkligen denna förlust av perspektiv som bokstavligt talat hotar att bli ett permanent arv från möjligheternas byggregler. / GLAS 2.2024 59