Advokaten 1
Nyheter på samfundets roll för att stå som garant
för advokattiteln och främja allmänhetens förtroende för advokaterna. Brocker ville också lyfta fram att storbyråerna är viktiga för Advokatsamfundet. – Vi behöver Advokatsamfundet och samfundet behöver de stora affärsbyråerna. Vi anställer och utbildar många och deltar mycket i den internationella advokatgemenskapen, sa han. enLIgt LeIF LjunghoLM, före detta ordförande i Advokatsamfundet, är Advokatsamfundet idag inte samma naturliga träffpunkt, som i början av hans karriär för de unga juristerna. Just därför är det viktigt att äldre kolleger lockar med de unga, sa han. – Det går inte att få ett na och panelen. De flesta deltagare tycktes eniga om att Advokatsamfundet klarar sin uppgift att garantera god kvalitet och hög etik hos advokaterna. Däremot gick meningarna isär lite om vad samfundet ska göra i övrigt, och hur stora problemen egentligen är. Claes Zettermarck, vice ordförande i Advokatsamfundet, pekade på att det gäller att intressera unga för advokatyrket redan under studietiden. Marknadsföring på universiteten är därför en viktig insats för att i framtiden få nya engagerade advokater i kåren. Ett starkt och självständigt advokat”Vi måste ta med oss de unga.” engagemang bland de unga utan att principalerna trycker på. Vi måste ta med oss de unga, sa han. Mickael Wigge, vd på Vinge, presenterade sitt framgångskoncept för att få med advokaterna i samfundets aktiviteter: relevanta frågeställningar, intressanta talare och en utformning som passar för tidspressade advokater, kanske en lunch istället för flera timmars föredrag med middag. Torgny Wetterberg bekände att han själv inte var engagerad alls i Advokatsamfundet innan han valdes in i styrelsen år 2002, och att man inte kan förvänta sig att alla är det. – Det viktiga är att det inte blir ett avstånd mellan samfundet och de enskilda advokaterna, sa han. Paneldeltagarnas synpunkter följdes av en diskussion med många inlägg från de ungefär 70 seminariedeltagarsamfund är nödvändigt för att advokater ska lyckas som företagare, påpekade Claes Zettermarck. – Finns det någon rättsstat i denna värld som inte har ett starkt och självständigt advokatsamfund? Det är också en förutsättning för vår business. Utan rättsstat, inga advokatföretag, sammanfattade han. toMas nILsson, Advokatsamfundets ordförande, betonade en annan viktig funktion som samfundet fyller. – När regeringen eller en central myndighet vill veta vad advokaterna tycker är det samfundet man kontaktar, sa han, och tillade att detta faktum gör det viktigt att engagera sig i samfundet. Tidsbrist och det stora informationsflödet är viktiga förklaringar till att många advokater väljer att inte engagera sig i samfundet, ansåg några talare. Flera seminariedeltagare tog också upp vikten av att erbjuda olika fora för engagemang, så att de som är intresserade kan hitta sin speciella nisch. Advokat Peter Olsson från Göteborg trodde ja tILL stadge ÄndrIng aV tIdKraVet adVoKatsaMFundets fullmäktigemöte sa ja till stadgeändring av tidkravet för inträde i advokatsamfundet. fredagen den 4 juni 2010 samlades representanter för advokatsamfundets avdelningar och en mängd andra intresserade advokater till fullmäktigemöte i näringslivets hus i stockholm. samfundets ordförande tomas nilsson och generalsekreterare anne ramberg gav en lägesbeskrivning för advokatkåren och tog även Advokaten Nr 5 • 2010 upp aktuella rättsfrågor för advokatsamfundet. på fullmäktigemötet behandlades det tidigare presenterade förslaget till stadgeändring av tidkravet för inträde i advokatsamfundet (läs mer i advokaten nr 8 2009 och efter inloggning i cirkulär 22 2009). efter att anne ramberg gett en redogörelse för syftet och bakgrunden till förslaget beslöt ett enigt fullmäktige att anta förslaget. stadgeändringen planeras träda i kraft den 1 januari 2011, efter att den fastställts av regeringen. därefter behandlade fullmäktige utlandsavdelningens motion med förslag att ändra stadgarnas 5 §, andra stycket från nuvarande lydelse till ”…önskvärdheten av att samtliga avdelningar bliva företrädda” eller annan lydelse som inte utesluter att utlandsavdelningen representeras i styrelsen. tomas nilsson konstaterade att de nuvarande stadgarnas formulering inte är ett hinder för advokater verksamma inom utlandsavdelningen att väljas in i styrelsen. efter en diskussion beslutade fullmäktige att bifalla styrelsens förslag att avslå motionen. fullmäktige uttalade också att stadgarnas formulering om att det krävs skriftlig kallelse till fullmäktige, inte hindrar att kallelsen sänds med e-post. från och med nästa år kommer kallelsen alltså att skickas i elektronisk form. 15 exempelvis att många unga advokater kan lockas av att delta i samfundets remissarbete. Magnus Wallander tyckte att disLena Frånstedt Lofalk Fem konkreta förslag från seminariet: 1. ta upp det forum för storbyråer som initierades under 2009. 2. starta verksamhetsgrupper av samma typ som iba har, med möjlighet att engagera sig i sitt eget specialistområde. 3. ta in de unga advokaterna och biträdande juristerna i remissarbetet. 4. Ordna lunchseminarier, gärna om konkreta frågor med bra föreläsare. 5. flytta fullmäktige till hösten. kussionen blev lite för uppgiven, och konstaterade att problemen med att få medlemmar att engagera sig finns i hela samhället. Hans erfarenhet som lärare på advokatexamenskurserna är att många unga biträdande jurister är skeptiska när de kommer, men ändrar inställning under kursens gång. – De förstår att advokater inte är vilka konsulter som helst, sa Wallander, och fortsatte: – Vi ska inte känna oss nedslagna. Det är rätt gott ställt med samfundet. FöretrÄdare för de största advokatbyråerna argumenterade för att samfundet åter borde se över intressekonfliktsreglerna, eftersom dessa enligt debattörerna missgynnar svenska byråer i förhållande till exempelvis brittiska. Men Torgny Wetterberg varnade för att lyfta fram de så kallade plånboksfrågorna, som direkt rör advokatbyråernas vinster, för mycket. – Ju mer plånboksfrågor vi driver, desto mer inflytande tappar vi, sa han, och varande för att splittring inom advokatsamfundet riskerar att leda till att politiker beskär advokaternas viktiga frihet. – Hur arbetar storbyråerna för att medvetandegöra de unga om advokatyrkets särart och kärnvärden, frågade Mia Edwall Insulander. Hon fick till svar från Michael Wigge och Stefan Brocker att de största byråerna har särskilda kurser om advokatrollen och advokatetiken, men att det kan hända att diskussionerna om detta kommer bort lite i vardagen. n