Advokaten 1
Vinjett Alliansen har nu fyra års erfarenhet av a
tt regera tillsammans. R ättsfrågorna hade en framträdande position inför förra valet. Då gick de borgerliga partierna till val på löften om fler poliser, medan socialdemokraterna gärna talade om behovet av nya redskap för polisen för att bekämpa allvarliga brott, som datalagring och buggning. I år har rättspolitiken inte alls diskuterats lika mycket. Förutom när justitieministern föreslog att brev till misstänkta sexköpare skulle skickas i färgglada kuvert, har debatten varit tämligen loj. En orsak är kanske att det inte varit några spektakulära rymningar från fängelserna på sista tiden. Upphetsade diskussioner om enskilda domar, som i Lindomefallet eller Stureplansmålet, har också lyst med sin frånvaro. Men på Justitiedepartementet har det inte varit tyst. Under våren har en rad omdiskuterade förslag klubbats i riksdagen. Den 19 maj röstade kammaren till exempel ja till en generell skärpning av straffen för allvarliga våldsbrott, trots kritik från bland andra Advokatsamfundet. I sitt remissvar skrev samfundet att man efterlyser ”en generell översyn av befintliga straffskalor för att på ett mer heltäckande sätt få en övergripande bild av samhällets syn på brott och straff för olika typer av gärningar”. Advokaten Nr 5 • 2010 Inför årets val står två regeringsalternativ mot varandra: Alliansen med fyra års erfarenhet av att regera, och det rödgröna blocket som aldrig suttit i en regering tillsammans. De borgerliga partierna visar tecken på gott självförtroende, och talar gärna om sina stora satsningar man genomfört inom rättsväsendet. Men faktum är att också förre justitieministern, socialdemokraten Thomas Bodström, lyckades öka anslagen för sitt område med sammanlagt ungefär fem miljarder kronor. Anslagsökningen under den borgerliga regeringen är något större. aLLa har satsat Under de senaste åren har partierna också varit ganska eniga kring budgeten för rättsväsendet. I motionerna kring 2009 års budgetproposition skiljer 357 miljoner kronor mellan det parti som vill satsa mest, Socialdemokraterna, och det som vill satsa minst, Vänsterpartiet. Vänsterpartiets förslag till anslag ligger 257 miljoner kronor, eller drygt nio procent, under regeringens budgetförslag, medan Socialdemokraterna vill öka anslagen med 100 miljoner kronor eller knappt fyra procent. I den senaste vårbudgeten gick de rödgröna fram med ett gemensamt budgetförslag. – Det är tydligt att de rödgröna vill lägga sig nära oss, rättsväsendet är väldigt populärt. Vi vill hellre jämföra hur vi satsat under denna mandatperiod med hur de satsade under den förra. Och då finns det stora skillnader, säger Johan Linander, rättspolitisk talesman för Centerpartiet. Justitieutskottets ordförande, socialdemokraten Thomas Bodström, delar inte den analysen. Tvärtom vill hans parti och de andra rödgröna partierna totalt satsa mer, menar han, eftersom även stödet till kommunerna har en positiv inverkan på brottsligheten. Båda sidor i debatten vill alltså berömma sig av att satsa mer pengar på rättssystemet. Traditionellt har dock rättsväsendet och i synnerhet bekämpandet av brott varit en hjärtefråga för moderaterna. Inför förra valet 2006 profilerade sig dessutom Folkpartiet med idéer om hårdare tag och lag och ordning i samhället. Redan 2006, direkt efter maktskiftet, aviserade Justitiedepartementet stora satsningar på rättsväsendet. Ett viktigt mål var att ha 20 000 poliser i Sverige år 2010. Och justitieminister Beatrice Ask (M) är nöjd med vad regeringen åstadkommit på området. – Alliansen har gjort de mest omfattande satsningarna på rättsväsendet i modern tid. 27