Advokaten 1
» Fokus Valet 2010 – Det saknas en debatt om advo
katernas roll i rättssystemet. Vi har fått en obalans i rättsväsendet, eftersom det på mindre orter ibland inte går att driva en bred advokatbyrå och klara alla kostnader. Åklagare och domstolar har alltid en tillgång på mer resurser om det behövs. Så är det inte för advokaterna, säger hon. det FInns spÄnnIngar När tidskriften Advokaten genomförde sin enkät om rättspolitiken inför valet 2006 uppgav samtliga partier utom Moderaterna att rättshjälpen borde ses över eller utredas. Av detta har det hittills blivit en översyn genomförd av Domstolsverket, men inga politiska förslag. Flera partier vill dock fortfarande ändra reglerna. – Den största bristen när det gäller rättshjälpen tycker jag fortfarande är att det finns en hel del medelinkomsttagare som står helt utan rättshjälp. Taket är alldeles för lågt, säger Thomas Bodström. – Ett problem kan vara att många människor i Sverige är ovana att söka juridisk hjälp och själv ta tillvara sin rätt. Samtidigt är Sverige ett byråkratiserat land där olika myndighetsbeslut får stora konsekvenser för den enskilde, säger Beatrice Ask, och pekar på att en utredning nyligen föreslagit förstärkningar av den enskildes rättigheter i förvaltningsprocessen. Det rödgröna blocket aviserar också att systemet med ersättning till offentligfinansierade biträden och försvarare, den så kallade timkostnadsnormen, behöver ses över, medan allianspartierna är mer tveksamma. Inför det förra valet arbetade den borgerliga alliansen hårt för att visa upp sig som ett trovärdigt regeringsalternativ, med god förmåga att samarbeta. Inom rättspolitiken har regeringen också lyckats visa en ganska enad front under hela mandatperioden, trots att partierna delvis har olika uppfattningar på några områden. Samarbetet har på det hela taget fungerat mycket bra, förklarar Inger Davidson, som är gruppledare för Alliansen i riksdagen. – Vi träffas varje vecka och har möten. En del säger att vi är knapptryckare, men vi är med och påverkar utformningen av propositionerna. Det har funnits frågor där vi hade velat gå längre och andra där vi har hållit emot och delvis lyckats ibland. Men när man väl har kommit poLIser polisens anslag har sedan år 2000 ökat med ungefär fem miljarder kronor. i 2010 års budget får den öppna polisen drygt 19 miljarder i anslag, och säpo ytterligare nästan en miljard. de totalt 20 miljarderna till polisen ska jämföras med 1,7 miljarder som anslogs till rättsliga biträden. 30 Sverige behöver världens bästa lärare, men vi behöver också världens bästa domare om vi tycker att rättsstaten är viktig.” överens ska man ha respekt för samarbetet och inte gå ut och tala om att exakt så här hade det blivit om vi hade fått bestämma, säger hon. Centerpartisten Johan Linander är också han nöjd med samarbetet, som bedrivits inom både Justitiedepartementet och justitieutskottet. – Det finns inte en enda lagrådsremiss eller proposition, med undantag för när jag var föräldraledig, eller ens ett manus till EU-nämnden som jag inte läst i förväg och fått tycka till om. Så jag känner att vi har haft full insyn och full kontroll och kunnat vara med och påverka fullt ut, säger han. Bakom den eniga fasaden finns det ändå vissa områden där det uppstått spänningar. – När man kommer in på integritetsfrågor så får man säga att det blir känsligt. Trots allt är det viss skillnad i avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning och integritetshänsyn. Där har vi olika syn, berättar Johan Linander. MyCKet redan BesLutat De borgerliga partierna har en mandatperiods regeringssamarbete bakom sig. För det stora och erfarna regeringspartiet Socialdemokraterna är läget ett annat. För första gången går man till val med planer på att bilda regering med två andra partier. De rödgröna partierna har ännu inte tagit fram någon gemensam plan för rättspolitiken, men en sådan är planerad. Thomas Bodström sticker inte under stol Alice Åström (V) Thomas Bodström (S) Johan Pehrson (FP) – Vi har samarbetat under ganska många år inom rättsväsendet så att vi har en hel del gemensamt inom rättspolitiken. Två block och sju riksdagspartier ska alltså göra upp om regeringsmakten i valet i september. Förutom de etablerade partierna ställer också bland andra Sverigedemokraterna, som vill profilera sig som ett nytt parti för brottsbekämpning och ordning, upp, liksom Piratpartiet med sin kamp för fri fildelning på internet. Vilka är då de viktigaste frågorMehmet Kaplan (MP) na att driva kommande mandatperiod? Efter den stora satsningen är det nu dags att på allvar se hur pengarna används, menar Beatrice Ask, som också nämner bekämpning av mängdbrotten och stödet till brottsoffer som nyckelfrågor. Även kriminalvården utpekas av flera rättspolitiker som ett viktigt område att satsa på. Enligt Thomas Bodström är det nu inte fler platser som i första hand behövs, utan bättre behandling av de dömda. Brottsförebyggande arbete och fortsatt brottsbekämpning, inte minst av den grova organiserade brottsligheten är andra områden som många betonar, bland andra Inger Davidson, som också efterlyser en ny skuldsaneringslag och en så kallad civilkuragelag. Folkpartisten Johan Pehrson är bekymrad över utvecklingen i domstolarna. – Vi behöver öka domstolarnas attraktivitet, med att det finns frågor där partierna har olika uppfattningar, som straffskärpningar och buggning. – Men vi har haft lite fördel, för de saker vi var oense om har faktiskt beslutats om i riksdagen under våren. Nu har vi lämnat dem bakom oss, och vi är till exempel helt eniga om polisens organisation, säger han, och tillägger att om de tre vore eniga om allt skulle de förmodligen vara ett parti och inte tre. Alice Åström tror att samarbetet ska fungera bra. se över lönefrågan och autonomifrågan, se till att stärka attraktionskraften. Sverige behöver världens bästa lärare, men vi behöver också världens bästa domare om vi tycker att rättsstaten är viktig, säger han. Mehmet Kaplan vill i första hand lyfta fram stärkt rättssäkerhet som en nyckelfråga. – På alla områden där man diskuterar eller implementerar ny lagstiftning måste man se till att frågan om proportionalitet och effektivitet är på plats innan man genomför lagstiftning. Man ska hela tiden kolla av att det stämmer med Europakonventionen, säger han. n Advokaten Nr 5 • 2010