Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Den goda
rättskulturen måste försvaras sÅ stÅr VI ÅterIgen inför ett riksdagsval där medborgarna förväntas ge uttryck för de politiska värderingar som senast vunnit deras gillande och vilka politiker de anser ska styra landet under den kommande mandatperioden. När det gäller de rättspolitiska frågorna inför riksdagsvalet skulle man kanske kunna tro att det finns tydliga skiljelinjer mellan de rödgröna och Alliansen. Tidskriften Advokaten försöker i detta nummer identifiera var de politiska partierna står i de stora rättspolitiska frågorna. Riksdagsvalet är den kanske viktigaste manifestationen för den parlamentariska demokratin. Emellertid äger många viktiga politiska processer rum utan någon närmare inblandning av medborgarna. Medborgarna blir åskådare och konsumenter av politik av ibland högst blandad kvalitet. Till följd av likgiltighet förvandlas medborgarna lätt till en passiv publik till politikens superstjärnor och clowner. Detta skeende känns påtagligt när det nu är mindre än två månader kvar till valet. En vital demokrati förutsätter engagemang och kunskap hos medborgaren. Jag skulle önska att intresset för rättstaten skulle vara större inte bara hos medborgarna utan också hos de folkvalda politikerna. När statsministern presenterade regeringsförklaringen vid Riksdagens högtidliga öppnande 2009 nämnde han endast en enda gång ordet rättssäkerhet, trots regeringens inte obetydliga satsningar på rättsväsendet och polisen. Även om begreppet rättssäkerhet i andra sammanhang kommit att bli föremål för mycket uppmärksamhet på 4 senare år, är utelämnandet i regeringsförklaringen på sitt sätt betecknande för dagens politiker. De är alla uppvuxna i en välfärdsstat. Flertalet tror obetingat att fler poliser, rymningssäkra fängelser och ökad kontroll är uttryck för det goda demokratiska rättssamhället. En stark och god demokratisk rättstat behöver konstitutionella ramar som innefattar någorlunda effektiva kontrollmöjligheter. Men den kräver också politiker som i ord och handling visar respekt för de grundvalar som bär upp rättsordningen. Vad hjälper ett gott och rättssäkert juridiskt regelverk om inte politikerna också lojalt och med hjärtat verkar för dess upprätthållande. Detta är en förutsättning för det goda rättssamhället och det är en del av den goda rättskulturen. den goda rÄttsKuLturen måste varje dag försvaras. Detta sker bland annat genom, Lagrådets, konstitutionsutskottets, Justitieombudsmannens och Justitiekanslerns kontroll, liksom genom domstolarnas lag- och rättsprövning. Denna kontroll är tillsammans med mediernas granskning angelägen, även om den mediala dramaturgin inför ett val inte alltid bidrar till ökad kunskap och förståelse. På senare tid har det uppenbarats exempel på mindre god eller till och med dålig rättskultur såväl hos politiker som hos myndigheter och domstolar. Det är inte bra. Ett sådant exempel är när lagmannen i Gotlands tingsrätt på allvar hävdar att det inte är nödvändigt med muntlig Advokaten Nr 5 • 2010