Bumsen 1
vi det! Mannen heter Aziz och är Imazighen, för o
ss mer känd som Berber. En stolt infödd etnisk grupp människor, kända för sin ovilja att låta sig styras av någon form av auktoritet. Som romarna och fransmännen då de försökte kontrollera berberna, men även i nutid, kung Mohammed VI och hans regering har även de en utmaning i styret av berberfolket. Aziz bjuder in oss på te och vi får även övernatta i ett av hans rum i huset. Inga knep, inga pengar, bara enkel och hederlig Berbergästfrihet! Efter middagen dricker vi te tillsammans och tillbringar en lång stund i samtal och diskussion. Att bo hemma hos lokalbefolkningen är ett underbart och unikt tillfälle att få lära känna Marocko med dess kulturer inifrån. Det finns alltid plats för en till. Dadlar och annat godis. På jakt efter mat Eid al-Adha, en högtidsfest som tar två dagar där man slaktar ett får åt de fattiga. Det innebär att i två dagar är butiker och restauranger stängda. Något att komma ihåg att markera i kalendern inför nästa tur. Aziz är nervös och har bett sin kusin att hjälpa honom slakta fåren. Det går snabbt och smidigt och efter ceremonin säger vi adjö och åker vidare. Köpa vin är ett projekt och sedan får inte alla(h) se flaskan! I vår jakt efter mat eller en restaurant hamnar vi på en parkeringsplats utanför ett hotell. Det är sjätte stället vi frågar, även här är svaret tyvärr nej. Fem minuter senare kommer ägaren ut med litet frukt, bröd, kött och yoghurt. Även plastmöbler placeras utanför och betalning för kalaset är uteslutet. Återigen njuter vi av denna generösa och gästvänliga sida från marockanerna. Det visar sig inte vara sista gången. Dags att köra vidare söderut till de höga Atlasbergen, där finns den verkliga skönheten. Ökenkörning Tänker man på Marocko är Saharaöknen med sina gyllene sanddyner ofta en av de första bilder som dyker upp. Erg Chebbi är ett av de områden man kan hitta dem. Andra är Erg Chigaga och Tinfoudynerna. Vi lär oss den hårda vägen att djup ökensand och 800 GS verkligen inte är vänner. Maskinerna är alldeles för tunga. De spår som leder runt Erg Chebbi är fantastiska. Ofta finns det ingen väg alls och vi kan köra och glida fritt över den hårt packade ökensanden. Kameler och beduintält gör bilden komplett. När vi äter lunch i skuggan av ett skjul kommer beduinbarnen till oss. Först de vill ha pengar, de upptäcker snart att frukten vi erbjuder är det bästa de kan få. Efter ett tag umBUMSEN 1 – 2014 43