Bumsen 1
FAKTAKOLL VAD ÄR EFFEKT OCH VRID? LEKTION I BEGRE
PP EFFEKT & VRID MÅNGA ÄR VI SOM SLÄNGER OSS MED ORD VI INTE KAN FÖRKLARA. HÄR FÅR DU VETA VAD DU BEHÖVER OCH STORHETERNA SOM FÖR OSS FRAMMÅT. Effekt och vridmoment är saker vi gärna vill ha mycket av men vet vi egentligen vad det är och hur det fungerar? Det är inte alla som riktigt kan sätta fingret på och förklara det men en som kan är Fredric. Läs och lär! TEXT OCH GRAFER: FREDRIC FREDRICSON FOTO: BMW N 24 är man läser artiklar om motorcyklar, och kanske ändå mer om bilar, så gör man ofta ett stort stort nummer av vridmomentet och faktum är att ofta när man läser om just motorcyklar med elmotor så talar man bara om vridmomentet och inget alls om effekten. Vridmomentet på en elmotor säger ju absolut ingenting om hur hojen går, men det tycks man inte fatta inom journalistkåren. Detta irriterar ingenjören i mig något oerhört. H-D har gått så långt att dom bara redovisar vridmomentet och inte effekten på en del av sina modeller. De kanske skäms? I andra sammanhang debatteras det om det är vridmomentet eller effekten som är det som avgör hur fort ett fordon accelererar. Även detta fenomen irriterar ingenjören i mig. Vi tar ett snabbt kast till Niels Bohr som var en av männen bakom Bohrs atommodell. Den presenterades 1913 och är den välkända modellen av atomen med en liten positivt laddad kärna runt vilken elektroner kretsar i olika banor. Denna atommodell är utomordentligt användbar i den meningen att den förklarar en massa observationer och gör testbara förutsägelser. Redan från start visste man dock att denna atommodell hade problem eftersom det fanns åtskilliga observationer den inte alls kunde förklara och den gjorde en del förutsägelser som var uppenbart felaktiga. Ändå dröjde det till runt 1930 innan fysikerna helt övergav denna modell för kvantmekaniken. Kvantmekanik är dock i princip obegripligt för en lekman och kanske på grund av detta är Bohrs Poängen med detta resonemang är att visa hur man inom fysiken har modeller som beskriver verkligheten. Inom atomteorin är detta inte alls svårt att förstå men vad som är viktigt är att det gäller alla områden inom fysiken. Det gamla grekerna trodde till exempel att om man slutade knuffa på en sak så stannade den för att stillastående var ”naturligt”. Detta var inte helt korrekt. Newton formulerade sin första rörelselag 1687 som ”en kropp förblir i vila eller i likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på kroppen”. Newton ansåg vidare att rörelseenergin var proportionell mot hastigheten och massan, det vill säga m*v, vilket vi idag kallar rörelsemängdsmoment. En fransk kvinna vid namn Gabrielle Émilie Le Tonnelier de Breteuil, marquise du Châtelet, långa namn hade man på