Thomas Ekberg JAKTENS FRAMTID Det är svårt att vi
nna långsiktigt genom att bara skrika budskap, och den diskussion som förs måste ske med motparter utanför våra egna led. Thomas Ekberg som handlar om jaktens framtid. Det kan låta som ett smalt spår, men om man tänker efter så är det bredare än man kan ana vid en första anblick. En av våra målsättningar är att arbeta mot den konstruerade konflikten mellan stad och landsbygd. Vår ambition är att förbättra kommunikation och information. Utan att ha kunskap om varandras förutsättningar är det svårare att nå empati och förståelse. Landsbygden har svårt att ta till sig många av stadens problem. Är man uppväxt i en storstad kan man inte heller förstå omfattningen i upplevelsen att förlora sina djur i en vargattack. Insikten i hur tryggheten för den enskilde krossas av en sådan händelse måste förklaras bättre för den som inte bor i rovdjurstäta områden men ändå har starka åsikter om hur de drabbade ska agera, tycka och tänka. Bilologisk mångfald och människans närvaro I Art- och habitatdirektivet, som ofta används som slagträ för att ensidigt värna rovdjur, finns meningen ”För att upprätthålla den biologiska mångfalden kan det i vissa fall vara nödvändigt att upprätthålla eller till och med främja mänsklig verksamhet”. Vår tolkning är att direktivets författare förstått att en av förutsättningarna för biologisk mångfald, här i bemärkelsen stora rovdjur, är att människor känner sig trygga i sin livsmiljö. Att prioritera sina barn, husdjur och egendom framför en växande rovdjursstam är naturligt och därför behöver främjande av mänsklig verksamhet flyttas upp i prioritet för att kunna leda till biologisk mångfald. Det är självklart att människor inte ska behöva agera utanför lagen för att skapa sin trygghet. Hela poängen med lagstiftning är den motsatta. Vi talar om det demokratiska systemets grundpelare. Enbart medlemsfinansierade Vi jägare målas ofta upp som en stark och rik lobbygrupp, och de bidragspengar vi ”får” används flitigt i debatten. Däremot är det så att varenda krona som tillfaller jaktorganisationer ”från staten” kommer från andra jägare som löser jaktkort. Eftersom staten har en förmåga att villkora sina bidrag har FSJ valt en strategi att inte söka bidragspengar utan vara helt medlemsfinansierade. Det gör att vi aldrig hamnar i en beroendeställning mot några andra än våra medlemmar. Lobbyverksamheten tar en omväg Lobbyverksamheten är däremot betydligt starkare, och rikare, hos jaktens motståndare. Ofta går framgångsrik lobbyverksamhet inte rakt på målet, utan tar en omväg för att uppnå sina syften. Ett bra exempel i närtid är där vi kunnat läsa att skottstriderna mellan kriminella nu spillt över mot jakthandel och jägare. På bred front beskylls vi för att vara vapenleverantörer till gängen. En bok om problemet har lyckats blåsa upp historien om en man i Dalarna som på något outgrundligt sätt fått polisens tillstånd att handla med vapen. Han har sedan under flera år fått göra detta utan någon som helst myndighetskontroll. 24 JAGUARGRUPPEN.SE | NR.10 ÅR 2021