Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Amanda Malmberg
Vårdguiden Säsong för skolstart och stress
Vårdguiden Tema Motion
Vårdguiden Hitta din rörelseglädje
Vårdguiden
Vårdguiden "Vi tränar, skrattar och gråter tillsam
mans"
Vårdguiden Rörelse för kropp och knopp
Vårdguiden Boa och Miguel började med vuxenbalett
Vårdguiden Så får du bättre balans
Vårdguiden Könsdysfori
Vårdguiden "Jag har alltid känt att jag är i fel k
ropp"
Vårdguiden Allt fler får diagnosen könsdysfori All
t fler får diagnosen könsdysfori Antalet könsidentitetsutredningar ökar kraftigt och fler personer i Sverige får diagnosen könsdysfori. Ibland matchar kroppen inte könsidentiteten, det kön personen känner sig som. Det kallas könsinkongruens. När könsinkongruensen innebär ett lidande talar man om könsdysfori. – Det kan till exempel vara en person som tillskrivs manligt kön vid födseln, men har en kvinnlig könsidentitet. Personen känner ett stort lidande av att kroppen inte ser kvinnlig ut och inte ses som en kvinna av andra, säger Cecilia Dhejne, överläkare och psykiater på kliniken Anova vid Karolinska Universitetssjukhuset. En person kan känna sig som man, kvinna, både och eller varken eller. Någon som bryter mot samhällets normer kring kön, könsidentitet och könsuttryck kallas ibland transperson. Könsidentiteten har inget med sexuell läggning att göra. Varför en del personer får könsdysfori är inte klarlagt. – Aktuell forskning pekar mot att någonting har gått annorlunda i hjärnans utveckling under fostertiden, säger hon. Könsdysfori upplevs olika av olika personer och kan variera över tid. – Många beskriver hur de tidigt i barndomen gett uttryck för sin könsidentitet. En del har sagt ”Jag vill ha en snippa” eller ”Jag vill stå upp och kissa”. Andra har känt sig annorlunda utan att förstå hur. Hos en del går den gränsöverskridande perioden över, men hos andra finns könsdysforin kvar. När puberteten börjar, ökar lidandet för många. Att få ångest och depression är vanligt. – En del svälter sig för att stoppa pubertetsutvecklingen eller börjar tidigt med alkohol och droger. Andra biter ihop eller anstränger sig för att försöka bli den som omgivningen uppfattar dem som. Att tillhöra en minoritet kan vara jättejobbigt och många blir mobbade, säger Cecilia Dhejne. Du som vill ha hjälp med att komma fram till vem du är och vad du behöver för att må bättre kan göra en könsidentitetsutredning. – Då diskuteras bland annat hur olika behandlingar kan upplevas och få för resultat. Ibland visar utredningen att lidandet beror på något annat än könsdysfori och ibland väljer personen att avstå från behandling. Utredningen görs av särskilda team. Är du under 18 år behöver du din vårdnadshavares medgivande. Antalet utredningar har ökat kraftigt under 2000- talet och väntetiderna kan vara långa, ibland flera år. Vad beror ökningen på? – Vi vet inte säkert. Mer forskning behövs. Mest sannolikt är det flera saker som samverkar. En teori är att personer som tidigare inte har sökt vård nu väljer att göra det. I dag finns mer information och fler positiva förebilder. – I Stockholm svarade nyligen 0,5 procent av personer över 22 år att de önskade ändra sin kropp med hormoner eller kirurgi för att likna ett annat kön. Redan på 1980-talet uppfyllde 0,04–0,4 procent av befolkningen i Taiwan och Island den dåvar ande könsdysfori-diagnosen. Den som får diagnosen könsdysfori kan få könsbekräftande behandling. Syftet är att minska könsdysforin genom att anpassa kroppen efter könsidentiteten. Det finns bland annat hormonbehandling, röstbehandling, hårborttagning och olika typer av operationer. I vissa fall kan man få hjälpmedel som penisprotes, peruk eller så kallad binder som gör bröstkorgen plattare. Reglerna är olika i olika regioner. För att ändra juridiskt kön och få könsbekräftande underlivskirurgi krävs i dag bland annat att du är 18 år och får ett godkännande från Socialstyrelsens rättsliga råd. Ett lagförslag om att bland annat sänka åldersgränsen till 15 år har mött kritik och avstyrkts av lagrådet. Forskning visar att många mår bättre efter behandling, men hur många ångrar sig senare i livet? – Cirka 2 procent ångrar könsbekräftande underlivskirurgi. De flesta av dem gjorde sin utredning och behandling före 1990. De får hjälp och stöd, säger Cecilia Dhjene. MER INFORMATION 1177.se/konsdysfori + Sök vård Kontakta en ungdomsmottagning, skol- eller studenthälsovården, en vårdcentral, psy kiatrisk mottagning eller HBTQ-mottagning om du har frågor kring din könsidentitet. Där kan du också få en remiss för utredning. Kontakta den mottagning där du vill göra din utredning om du är osäker på hur du ska få en remiss. Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du mår psykiskt dåligt. Sök hjälp direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller har tankar på att göra dig själv illa eller ta ditt liv.
Vårdguiden Örnkoll på ögonen
Vårdguiden Marits bröstcancer upptäcktes vid mammo
grafi
Vårdguiden Viktigt att bröstcancer upptäcks tidigt
Vårdguiden Lymfödem efter bröstcancerbehandling
Vårdguiden Dålig andedräkt?
Vårdguiden Nerver i kläm
Vårdguiden Förändra dina alkoholvanor med ny nätbe
handling
Vårdguiden Läs i din journal när det passar dig