Bygdegården 1
POSTTIDNING Till brevbärarexpeditionen: Har adres
saten flyttat eller försändelsen på annat sätt är obeställbar, skicka adress lappen med notering om ny adress till: Bygdegårdarnas Riksförbund, Stadshagsvägen 6, 112 50, Stockholm. E-post: info@bygdegardarna.se KRÖNIKAN Landsbygdens medborgerliga engagemang Å Johan von Essen, professor i livsåskådningsvetenskap med inriktning mot civilsamhälles studier. Verksam vid Centrum för civilsamhällesstudier, Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm. 24 BYGDEGÅRDEN terkommande hör vi oroade röster i media och bland politiker om att människor inte vill arbeta ideellt. Många är bekymrade över att idrottsföreningar, hembygdsföreningar, humanitära organisationer och alla andra ideella organisationer som utgör det svenska civilsamhället får allt svårare att bedriva sin verksamhet. Men forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola som studerat ideellt arbete sedan 1992 kan visa att drygt hälften av den vuxna befolkningen i det svenska samhället arbetar ideellt, vilket är en mycket stor andel om man jämför med andra länder. Mer anmärkningsvärt är att omfattningen av ideellt arbete är så pass stabil trots att det svenska samhället har genomgått stora förändringar. En viktig orsak till att det ideella arbetet är så omfattande och stabilt är att ideella organisationer rekryterar människor till att arbeta ideellt för att kunna bedriva sin verksamhet. Det tycks ha blivit svårare att övertala människor att arbeta ideellt, men det verkar ju ändå som föreningar och ideella organisationer i det svenska civilsamhället lyckas få människor att arbeta ideellt eftersom de fortsätter att bedriva sin verksamhet. Trots att det ideella arbetet är så omfattande är det ännu vanligare på landsbygden och i mellanstora städer och framför ”Drygt hälften av den vuxna befolkningen i det svenska samhället arbetar ideellt, vilket är en mycket stor andel om man jämför med andra länder” allt jämfört med storstäderna. Det finns säkert många orsaker till att det är vanligare att arbeta ideellt på landsbygden, men två orsaker är särskilt viktiga. Den ena är att redan tidigt bildades det lokala ideella organisationer på landsbygden vilket gjorde att landsbygden blev minst lika organiserad som storstäderna. Men eftersom organisationstätheten är större på landsbygden relativt befolkningsunderlaget betyder det att på landsbygden måste fler arbeta ideellt för att se till att organisationerna har styrelser, administratörer, ledare och allt annat de behöver. Den andra orsaken är att när urbaniseringen gör att landsbygden får sämre infrastruktur i och med att skolor, apotek, bensinstationer eller affärer läggs ned ersätter eller kompletterar det lokala civilsamhället ofta den service som saknas. Det finns exempel på hur en idrottsförening går samman med Svenska kyrkans församling och ser till att det finns en bensinmack eller driver pizzeria. Befolkningen på landsbygden är ju vana vid att klara sig själva och gå samman för att lösa gemensamma problem. Så, ideellt arbete är inte bara ett fritidsintresse, det är också ett sätt för lokalsamhället att hålla ihop och se till att de som bor på landsbygden har tillgång till nödvändig service. Forskningen om landsbygdens civilsamhälle och det ideella arbete som bedrivs där är relativt ny. Fram till för några år sedan studerade man framför allt föreningsliv och medborgerligt engagemang i städerna. Därför vet vi relativt lite om landsbygdens lokala civilsamhällen, och det finns mycket att lära. I en tid då klyftorna mellan stad och land växer samtidigt som många ser landsbygden som ett hållbart alternativ till storstäder och tillväxtregioner är det viktigt att få bättre kunskap om den ofta outtalade och ärvda infrastruktur som lokala föreningar, traditioner och människors engagemang utgör på landsbygden. Utan det ansvar som landsbygdens befolkning tar för varandra och lokalsamhället skulle urbanisering och avfolkning av landsbygden drabba dem som bor där ännu mer än i dag. Foto: Markus Crépin Sundström