Nordens Tidning 1
Finland 100 år På barrikaderna för svenskan Finla
ndssvenskarnas försämrade ställning gör Mikael Gädda upprörd. Nu vill han engagera hela Norden. Korsholmaren Mikael Gädda känner en genuin oro över svenskans ställning i Finland. Språket naggas i kanterna och fallen är flera. Domstolsväsendet, avvecklingen av Yle Fem som skild kanal och Vasa centralsjukhus kamp för omfattande jour är några exempel. han har kontaktat flera partier i Sverige för att upplysa dem om situationen i Finland. Och han har fått svar: Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Centerpartiet har hört av sig och uttrycker sitt stöd för finlandssvenskarna. Han agerar helt på eget initiativ och tror att om nordiska partier får kännedom om finlandssvenskarnas situation kan de finländska politikerna påverkas. Han börjar med partier i Sverige men är också redo att kontakta de övriga nordiska ländernas partier. – Du förstår att om politiker i Norden känner till vad som håller på att hända i Finland kan det diskuteras i Nordiska rådet. Och om det inte räcker med Norden måste jag tänka större. Jag är beredd att löpa linan ut med det här. Vad menar du med det? – Europarådet är ju inte heller direkt nöjda med hur Finland skyddar landets minoriteter. Det här är en allvarlig fråga, min oro över vårt språk är allvarlig. Gädda fortsätter: – Överlag pratas det väldigt varmt om nordiskt samarbete, och paradoxalt håller Sannfinländarna 2017 – Finland 100 år av självständighet Jubileumsåret där tillsammans/yhdessä/together är honnörstemat – ett nog så viktigt officiellt tema som egentligen innefattar så otroligt mycket mer än att tillsammans vara delaktiga i ett firande av den självständighet som är så viktig för nationen. Tillsammans syftar också på gemenskap, tolerans och respekt både i med- och motgång och över gränsen. Tillsammans är styrka och rikedom. Mångfald är att tillsammans dela och värna om varandras olikheter oavsett om det är språk eller kultur. Vad kan vara mer berikande än att ha mer än ett modersmål redan vid tidig ålder? Varför är det inte lättare att samsas i kulturer som i många delar har gemensamma beröringspunkter? när kommer det tas fasta på rikedomen av att tillsammans öka vidsyntheten av en nation med många möjligheter varav tvåspråkigheten är en? när blickarna riktas 100 år tillbaka så kan vi också se ännu längre tillbaka då Finland och Sverige var ett gemensamt rike under 700 år. här kan vi skönja grunden till tvåspråkigheten vilket sedan har varit en ständig dragkamp som också gett upphov till splittring. en undran finns om att den gemensamma svenska och finska historien på sikt kommer att glömmas bort både i Finland och Sverige och därmed också den finlandssvenska kulturen med dess svenska dialekt. historien är även viktig ur ett nordiskt perspektiv där de nordiska länderna har mycket gemensamt. ”Skandinaviska” talas och förstås av en stor population människor bosatta i norden och öppnar upp för gemensamhet och gemensam utveckling. Under 50- och 60-talets stora arbetskraftsinvandring till Sverige kom både svensktalande och finsktalande finländare för att arbeta. med större lätthet kunde nog den finlandssvenska gruppen glida in i det svenska samhället. dock lika traumatiskt måste det ibland ha känts att mer eller mindre tvingas att lämna det egna fosterlandet för arbete och bättre villkor i ett annat land, om än aldrig så nära. Vad kommer att ske med svenska språkets ställning i Finland och fanan högt när det kommer till nordiskt försvarssamarbete. Samtidigt vill man skrota svenskan i Finland. De blå områdena visar var finlandssvenskan talas. graFik: migrO/wikimedia cOmmOnS engagemang bottnar i arbetslivet. Till vardags arbetar Gädda som vårddirektör i Korsholms kommun och i synnerhet vårdfrågan ligger honom nära hjärtat. Gädda säger att han har uppriktigt svårt att föreställa sig att en människa som är allvarligt sjuk ska kunna få vård på svenska i Seinäjoki. Både sjukdomen och språket blockerar patienten till god vård. Gädda har kontaktat samtliga partier i Sverige utom Sverigedemokraterna. Han inväntar svar från Moderaterna; därefter kontaktar han partier i de övriga nordiska länderna. PaTrick SJöhOlm hur kommer finlandssvenskar att bemötas i den offentliga förvaltningen framöver? Beror den ökade utflyttningen, bl a till Sverige, på färre utbildningsmöjligheter på svenska eller på svårigheter att bli bemött på sitt modersmål utanför hemmet? Ja, det finns många frågor att ställa och bekymmersam ser utvecklingen ut för finlandssvenskar och det svenska modersmålets ställning i det egna hemlandet. fInlandssvenskarnas rIksförbUnd i Sverige (FriS) uppmärksammar jubileumsåret på flera vis. dels tillsammans med andra organisationer och dels genom egna arrangemang. Vissa arrangemang är öppna för alla men det finns också arrangemang med enbart inbjudna gäster. Sammanfattningsvis är förhoppningen att årets aktiviteter och arrangemang även ska synliggöra och uppmärksamma den finlandssvenska kulturen och finlandssvenskarnas existens både i Finland och Sverige som en del av den 100-åriga självständigheten. Tillsammans är en devis som nog kan gälla fortsättningsvis. inger nyBlOm hermanSSOn, FörBundSOrdFörande, FinlandSSVenSkarnaS rikSFörBund i SVerige nordens tidning nr 1 | 2017 5