Nordens Tidning 1
med känsla för Sverige ligheten i Europa och inva
ndringen skapar nya förutsättningar. För första gången dör fler än det föds i Finland. Vi behöver invandringen anser han och det handlar mer om att lyckas med integrationen. Det finns saker att hantera men i det stora hela menar han att Norden har begränsade problem. – Tittar man ut i världen så har vi trots allt ganska bra här. I Nigeria föds sju miljoner barn varje år. Hur ska de bli med jobb för dem om 20 år? Det är sådant som ger perspektiv, säger han. Förhållandet till EU är ju ganska splittrat i Norden. Det är ju frågor som det är upp till varje land att hantera, påpekar Anttonen, men själv är han stor EU-vän. ”Vi har en bred konsensus i tron på en öppen ekonomi och värderingar kring demokrati och jämställdhet är gemensamma” – Det finns mycket positivt som inte alltid kommer fram. Många glömmer hur det var innan EU-inträdet. Den öppna ekonomin och frihandeln har skapat en större tillgänglighet och tillgång till en massa saker. Inte minst när det gäller livsmedel. Och att vi kan jobba och studera fritt mellan länderna. Är det bra eller dåligt? Bra tycker jag förstås. Jag tycker också att det är smidigt med euro, att jag kan betala med samma valuta i Bryssel som i Helsingfors. Jag skulle gärna se att Sverige var ett euroland också men det är inte min sak att bestämma, säger han. språk är ett annat ämne som ligger honom varm om hjärtat. – I och med Brexit är det betydligt fler som pratar tyska eller franska än engelska i EU. Jag tycker att vi borde lära oss mer språk. Det kan de unga gärna göra istället för att sitta försjunken i mobiler och paddor eller vad det nu är. Men jag är nog lite gammalmodig, lägger han till med ett leende. Språket har också betydelse i andra sammanhang – Jag brukar säga till mina amerikanska vänner att de får en rätt skev bild av EU om de bara tittar i engelskspråkiga medier. Nu är det Brexit i Storbritannien men britterna har liksom aldrig riktigt nordens tidning nr 1 | 2017 7