Årsskrift 2005 1
Årsskrift 2005 Sida 2
Årsskrift 2005 Sida 3
Årsskrift 2005 Sida 4
Årsskrift 2005 Sida 5
Årsskrift 2005 Sida 6
Årsskrift 2005 Sida 7
Årsskrift 2005 Sida 8
Årsskrift 2005 Sida 9
Årsskrift 2005 Sida 10 britannien eller på kontine
nten. Det var så Thomas Erskine kom till stan, som 15-åring, från Skottland år 1760. Lolo Dahl skrev om honom i förra årsskriften. På vinterträffen berättade hon mer om honom sedan vi ätit underbar torskrygg till middag i de valv där Ostindiska kompaniet en gång lagrade de dyrbarheter som skeppen förde hem från Kina. Thomas Erskins familj hade gått med i det uppror mot England som leddes av Stuartprinsen Charles, “Bonnie Prince Charlie”. När skottarna blev slagna vid Culloden 1746 fick familjen Erskine svårigheter och förlorade släktslottet Cambo House, nära St. Andrews. Thomas far skickade därför sonen till Göteborg för att gå i lära hos handelsmannen George Carnegie, som var familjens vän. Thomas Erskine stannade i Göteborg i över 30 år. Han blev en av stadens ledande handelsmän och brittisk konsul. Hans företag gjorde honom rik och han sålde i tid. Därefter flyttade han hem, köpte tillbaka Cambo House, det var 1792, och kom in i överhuset. Det som gör Thomas Erskine så intressant för oss är att han blev kapten för The Society of St Andrews Golfers, det som senare blev Royal and Ancient Golf Club of St Andrews. Det var 1797. Samtidigt ägde han banan under åren 17971799. Han betalade 805 pund för den mark där det nu finns sex golfbanor. “Pengarna som han tjänat i Göteborg kom åter till heders”, påpekade Lolo på vinterträffen. Den spännande frågan är: Spelade han golf i Göteborg? 10 Erskine var nog less på kohagarna Det enda svar vi har ännu är: Tja, varför inte? Men John Ashton, som studerat det brittiska källmaterialet i Göteborg, är mer säker. Han tror att golf är nämnt någonstans i de handlingar som han ännu inte har granskat. ”I can feel it in my blood”, sa han efter vinterträffen. Det finns mycket som talar för att Johns känsla visar sig vara rätt. Det första är det som vi själva vet, att golf är ett nästan oemotståndligt behov för den som en gång har blivit biten. Och det är mer än troligt att den unge Thomas hade fått prova på golf under sina pojkår i Fife, där det var full fart på spelet i mitten av 1700-talet. Nästa indicium är att skottar som reste ut i världen vid den här tiden ofta hade klubbor med sig eller rekvirerade hemifrån. En golfbok från 1793 är dedicerad till ”alla som älskar goff i Europa, Asien, Afrika och Amerika”. En av dessa utrikes golfspelare var linhandlare i Riga. 1748 skrev han hem efter klubbor och när skeppet Helen of Methil kom nästa gång hade hon med sig 17 träklubbor, tre järnklubbor och sex dussin bollar. Det som slutligen hjälper oss att spekulera om golf i Göteborg på 1700-talet är att Thomas Erskine gick med i golfklubben i St Andrews när han kom hem igen. Nog låter det troligt att han var trött på kohagarna runt Göteborg och längtade efter att åter få spela bland sanddynerna? Thomas Erskine blev till och med kapten för klubben. Man kan förstås misstänka att han fick denna hedersbefattning bara för att han var en av traktens storgubbar och ▼
Årsskrift 2005 Sida 11
Årsskrift 2005 Sida 12
Årsskrift 2005 Sida 13
Årsskrift 2005 Sida 14
Årsskrift 2005 Sida 15
Årsskrift 2005 Sida 16
Årsskrift 2005 Sida 17
Årsskrift 2005 Sida 18
Årsskrift 2005 Sida 19
Årsskrift 2005 Sida 20
Årsskrift 2005 Sida 21
Årsskrift 2005 Sida 22
Årsskrift 2005 Sida 23
Årsskrift 2005 Sida 24
Årsskrift 2005 Sida 25
Årsskrift 2005 Sida 26
Årsskrift 2005 Sida 27
Årsskrift 2005 Sida 28
Årsskrift 2005 Sida 29
Årsskrift 2005 Sida 30
Årsskrift 2005 Sida 31
Årsskrift 2005 Sida 32
Årsskrift 2005 Sida 33
Årsskrift 2005 Sida 34
Årsskrift 2005 Sida 35
Årsskrift 2005 Sida 36
Årsskrift 2005 Sida 47
Årsskrift 2005 Sida 48