Årsskrift 2005 1
Årsskrift 2005 Sida 2
Årsskrift 2005 Sida 3
Årsskrift 2005 Sida 4
Årsskrift 2005 Sida 5
Årsskrift 2005 Sida 6
Årsskrift 2005 Sida 7
Årsskrift 2005 Sida 8
Årsskrift 2005 Sida 9
Årsskrift 2005 Sida 10
Årsskrift 2005 Sida 11
Årsskrift 2005 Sida 12
Årsskrift 2005 Sida 13
Årsskrift 2005 Sida 14
Årsskrift 2005 Sida 15
Årsskrift 2005 Sida 16
Årsskrift 2005 Sida 17
Årsskrift 2005 Sida 18
Årsskrift 2005 Sida 19
Årsskrift 2005 Sida 20
Årsskrift 2005 Sida 21
Årsskrift 2005 Sida 22
Årsskrift 2005 Sida 23
Årsskrift 2005 Sida 24
Årsskrift 2005 Sida 25
Årsskrift 2005 Sida 26 Helga vilodagen S kotsk his
toria är het just nu. Inte svårt att förstå med den mängd av historiska verk om framförallt Skottlands golden age, 1700- och 1800-talen, som den senaste tiden har nått ut till bokhandlarna. En av de stora frågorna är den, hur kunde ett så litet och fattigt land som Skottland (i union med England år 1707, UK), eländigast i norra Europa, nå sådana höjder av akademisk briljans och tekniskt nytänkande? Man flydde ju faktiskt i strömhopp från Skottland under dessa århundraden! Och skottarna, vart de än kom, var flitiga, inventiva och gjorde spektakulära insatser, särskilt i USA. Om man får tro dagens succéhistoriker Arthur Herman (The Scots Made the Modern World) var det skottar som skapade det brittiska imperiet. Det är naturligtvis befängt, en pub-skröna, men att deras insatser var oerhörda är helt uppenbart, om man nu ser till deras insatser i främmande länder; hemma i Skottland gick det sämre, säger man där än idag. Men det finns en annan sida, Skottland blev också slagfält för religiösa strider. Den fundamentalistiska kalvinismen (från reformationsteologen, schweizaren Johan Calvin, 1536) hade trängt in i Skottland och hotade länge den anglikanska kyrkan. Runt mitten av 1700-talet, när golfen utvecklades från en bisarr skotsk angelägenhet till en världssport, var kalvinismen en samhällsmakt i Skottland. Då grundas här de första golfklubbarna, här skapas de första spelreglerna, här uppstår 26 den första professionella golfen- och den sprids med skottar och engelsmän världen över. Kalvinismen var en sträng, sedlig lära, med hårda regler såväl för helg som söcken. Det var bl a otänkbart för en kalvinist att använda söndagen, företrädesvis söndagens gudstjänsttimmar, till sådana den ledes påfund som golfspel. Om man nu som kalvinist överhuvudtaget höll i en golfklubba. Det finns många berättelser om hur församlingar satte äktenskapsbrytare och golfare i samma kyrkstock utanför kyrkoportarna till de frommas illa dolda glädje, skräck och förtjusning. Det finns en för golfare välbekant tavla av en J.C. Dolman, The Sabbath Braekers, målad i slutet av 1800-talet men som onekligen skildrar en händelse från skiftet mellan 1600- och 1700talen. Tavlan är konventionell historiegenre och mycket golfig. Se nu noga på tavlan! Var och en ser ju två män spelande golf, de puttar, den ene av dem är helt fångad av att gå på hålet, han ligger i stymie (en regel i matchspel, som togs bort 1951 efter krav från de professionella, en rätt att taktiskt lägga sig framför en motståndarboll utan skyldighet att lyfta bort bollen); den andre håller på att tappa sina klubbor i pur förskräckelse över vad han upptäckt. Något ohyggligt har uppenbarat sig bakom dem, denna fridsamma söndagsförmiddag. Det är kyrkopolisen (pastorn i församlingen med måhända kyrkoförordningen under armen) och adjunkten (kanske en kyrkoskrivare tryckande Bibeln till sitt bröst).
Årsskrift 2005 Sida 27
Årsskrift 2005 Sida 28
Årsskrift 2005 Sida 29
Årsskrift 2005 Sida 30
Årsskrift 2005 Sida 31
Årsskrift 2005 Sida 32
Årsskrift 2005 Sida 33
Årsskrift 2005 Sida 34
Årsskrift 2005 Sida 35
Årsskrift 2005 Sida 36
Årsskrift 2005 Sida 47
Årsskrift 2005 Sida 48