Årsskrift 2005 1
Årsskrift 2005 Sida 2
Årsskrift 2005 Sida 3
Årsskrift 2005 Sida 4
Årsskrift 2005 Sida 5
Årsskrift 2005 Sida 6
Årsskrift 2005 Sida 7
Årsskrift 2005 Sida 8
Årsskrift 2005 Sida 9
Årsskrift 2005 Sida 10
Årsskrift 2005 Sida 11
Årsskrift 2005 Sida 12
Årsskrift 2005 Sida 13
Årsskrift 2005 Sida 14
Årsskrift 2005 Sida 15
Årsskrift 2005 Sida 16
Årsskrift 2005 Sida 17
Årsskrift 2005 Sida 18
Årsskrift 2005 Sida 19
Årsskrift 2005 Sida 20
Årsskrift 2005 Sida 21
Årsskrift 2005 Sida 22
Årsskrift 2005 Sida 23
Årsskrift 2005 Sida 24
Årsskrift 2005 Sida 25
Årsskrift 2005 Sida 26
Årsskrift 2005 Sida 27
Årsskrift 2005 Sida 28
Årsskrift 2005 Sida 29 På soppteater med golf I ng
et golfigt är oss golfhistoriker främmande. När nu vi ägnar en sida åt en soppteaterföreställning på Klarateatern i Stockholm är det som det skall vara. Överläkaren som drömde om att göra birdie, ffg på svensk scen en pjäs om golfare. Det här lilla kammarspelet gick då och då under sommaren; soppan har jag glömt, något grönt, men pjäsen gav en del att känna igen och begrunda; en liten bagatell á la Strindberg, med enkel dekor, två figurer. En gammal, sur stöt, överläkaren, och en yngre, trendig typ, distriktsläkaren, som parats ihop av en förmodligen sadistisk tävlingsledare, till en tvåboll i en runda läkargolf. Enligt författaren är detta möte en ”kollision mellan en den gamla överklassen som egentligen vill ha golfen i fred, och en energisk, uppåtstigande medelklass som erövrat också detta fält” Jag köper inte den etiketten, texten är bättre än så. Efter en rätt trög start kommer de båda, mest genom överläkarens aggressivitet, in på väsentligheter; de får hjälp av makternas krafter, blixt och dunder. Båda bjuder på sig och när de så gjort kan de äntligen slå ut. Den äldre för att uppfylla sin självförsakande hustrus sista vilja, en birdie som hyllning till henne och ett gott äktenskap, den yngre för att bygga ett rosa, slott med torn och tinnar över sin döde man, med pengar från en lönsam kräftodling. Med Sten Ljunggren som den äldre blev det stor, tät teater av Fredrik Ekelunds text; Bengt Järnblad som den yngre matchade utomordentligt. Man har sagt mig att den skall spelas igen under senvåren, ungefär vid den tiden vår Årsskrift brukar komma ut. Missa den inte! Det kan vara nyttigt för både ens själ och ens golf att gå på soppteater. Men varför bad hustrun inte om ett HIO - som ett sista hyllning? Åke Skeppare ● Är det bara i Stockholm som det är golf på teatern? Sannolikt inte. Tipsa sällskapet om du ser en föreställning där golfen har huvudroll eller biroll. Vi rapporterar i Årsskrift 2006. 29
Årsskrift 2005 Sida 30
Årsskrift 2005 Sida 31
Årsskrift 2005 Sida 32
Årsskrift 2005 Sida 33
Årsskrift 2005 Sida 34
Årsskrift 2005 Sida 35
Årsskrift 2005 Sida 36
Årsskrift 2005 Sida 47
Årsskrift 2005 Sida 48