Årsskrift 2019 1
Gunnar har många Hoganböcker i sin bokhylla. ”The
Hogan Mystique” av Martin Davis och Jules Alexander plockas fram varje sommar. Hogans caddiesving ”Ben Hogan är inget speciellt. Han vinner inte. Det är ju en typisk caddiesving han har. Han vräker sig på bollen med en alltför snabb och ledig sving.” Kommentarer från ”experter” som spanade in Ben Hogan på ett träningsvarv inför The Open på Carnoustie 1953. Så kan man alltså beskriva en av tidernas mest produktiva svingar. Caddies tillhörde samhällets lägre skikt och följaktligen hade en caddiesving inget större anseende. Om man bara hade gjort en snabb ovetenskaplig undersökning på caddiesvingens inflytande på golfspelet genom åren skulle det troligen visa sig att nittio procent av alla Mästare genom tiderna börjat som caddies. Undantagen i modern tid, fram till 1970-talet, är Henry Cotton och Jack Nicklaus. Resten, inklusive Hogan– Ben Hogan (1912–1997). • 64 vinster på US PGA Tour 24 • 9 Majortitlar (4 x U.S. Open, 2 x Masters Tournament, 2 x PGA Championship, 1 x The Open Championship) • 5 gånger vinnare av penningligan i USA • 2 gånger Ryder Cup spelare (obesegrad) • 3 gånger Ryder Cup Captain (3 vinster) • 4 gånger PGA Player of the Year • Professional Athlete of the Year 1953 Nelson–Snead–Palmer och Ballesteros, hade i grunden en caddiesving. Kan man kanske kalla det för en natursving? Eller en naturlig sving? Hogan kämpade intensivt med att få sin sving att fungera under tävlingspress. Efter nästan trettio års hård träning och intensivt experimenterande nådde han en större kontroll på bollflykten än någon annan före, eller efter, honom och fick det att se ut som en okontrollerad caddiesving. Mike Hebron, PGA Master Professional, har uttryckt det bäst av dem jag har träffat: ”The inside moves the outside”. Hogan beskrev det som att ”The body moves the arms like a pendulum of a clock”. En caddiesving är en hel rörelse. Ibland ser jag spelare som tappar bort natursvingen i sin strävan efter positioner som endast framgångsrika teoretiker kan ha torgfört. GM Gunnar Mueller (född 1948) • JSM 1968 1:a, JEM lag 1969 1:a, SKIM 1971 1:a • Pro på European Tour 1973–1981 • The Open 1973, förste svensk att spela 72 hål • Italian Open 1976, 14:e plats • World Cup 1978, 5:a individuellt • 4 gånger vinnare Svenska PGA Mästerskapet • Årets Golfare 1971 • Klubbpro sedan 1982 FOTO: TEIJA GÄRTNER