Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Lönekollen
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Den nya pensionsåldern
Byggnadsarbetaren Ögonblicket
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Retro w RETRO Mannen bakom snick
arbältet Vissa uppfinningar tar åratal att färdigställa. 1966 nitade Bengt Fyhr ihop det populära SNIKKI BÄLTET PÅ EN HELG. TEXT: Johan Fyrk Historien om Snikkibältet tog sin början 1966 då en 24-årig snickare från Dalarna tänkte ett steg längre. Bengt Fyhr jobbade på ett bygge i Täby utanför Stockholm den där heta sommaren. Arbetsbyxorna var varma, hängslena skavde på axlarna och Bengt fick märken på benen av spiken i fickorna som rev honom när han gick runt på arbetsplatsen. – Man gick väl där och funderade, berättar Bengt, som fick en snilleblixt. En kväll, när han satt vid bordet i sitt lilla rum i centrala Stockholm, började han skissa på ett slags bälte med tre olika spikfack, en avlång ficka för tumstocken och en ögla för hammaren. – Jag tänkte att jag fick med allt jag behövde om jag gjorde så. Det gav ju sig självt eftersom jag var mitt uppe i det, säger Bengt. Framåt helgen köpte han en skinnbit och så skar han till bältet och nitade dit fickorna. Eftersom ingen sett ett snickarbälte tidigare i Sverige var Bengt lite orolig för hur han skulle tas emot på jobbet med sin nya uppfinning runt midjan. – Jag var väl lite skraj när jag kom till bygget den dagen men jag tänkte: ”Man får väl ta risken”. 28 BYGGNADSARBETAREN #5, 2020 Till Bengts förvåning uteblev de häcklande kommentarerna. Efter ett tag började beställningarna från kollegorna komma. – Det var några grabbar i min ålder som var intresserade, de ville att jag skulle göra bälten åt dem också. »Jag var väl lite skraj när jag kom till bygget den dagen« Bengt trivdes bäst hemma i Rättvik och uppfinningen av bältet blev hans chans att jobba på hemmaplan och slippa veckopendlandet. – Jag köpte en symaskin för 100 spänn och lärde mig att sy. Jag fick tag på smärting, tyg med grov väv som jag använde. Sedan blev det mer och mer skinn. Ryktet om det praktiska bältet växte. Till stugan i Rättvik kom beställningar även från elektriker och armerare – ja, hela branschen. Bengt spånade tillsammans med sin fru Monica fram produktnamnet Snikki och satte sedan ut små annonser i Byggnadsarbetaren. En svartvit illustration visade bältet, som kostade 34:50 kronor. Texten löd: ”Använd Snikki-bältet dagligen i arbetet. Du spar kläder och arbetar rationellt. I regn- och ruskväder, sätt Snikkibältet utanpå regnstället. Sommartid – jätteskönt.” Affärerna fick ordentlig fart. – Folk beställde från hela landet. Jag sydde och skickade bälten på postförskott varje dag. Men i mitten av 70-talet blev trycket för stort, Bengt behövde avlastning. Han frågade om vännen och revisorn Hans Furn kunde gå in i firman. – Vi blev kompanjoner. Jag var designer och ansvarig för utveckling av produkterna och Hans skötte administrationen. Tack vare Hans inträde i företaget fick Snikki ett lyft. 1989 byggde de två entreprenörerna en fabrik där 30 personer jobbade. Snikki hade gått från en oväntad idé till storskalig affärsverksamhet på drygt 20 år. Bolaget köptes senare upp av Fristads som fortfarande äger varumärket. ● LÄS MER … … en längre version av artikeln finns på: byggnadsarbetaren.se
Byggnadsarbetaren Punkaren som tar ställning
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren Samhälle
Byggnadsarbetaren Berättat av...
Byggnadsarbetaren Säkerheten - ett enormt problem
Byggnadsarbetaren Instruktionsboken
Byggnadsarbetaren Byggmissar
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads