Allergia 1
Doftöverkänsliga känner mer smärta COLOURBOX Aj!
Kanske gör det faktiskt lite mer ont på doftöverkänsliga än på andra. Lukter, temperatur och smärta registreras av samma sorts mottagare i våra nervceller, och den som har känsliga luftvägar kan samtidigt vara mindre smärttålig än andra. l När man biter i en stark chilipepparfrukt blir det tydligt att något kan ge upphov till såväl brännande hetta som stark smärta på samma gång. Det är ämnet capsaicin i chilin som får en så kallad TRP-receptor i våra nervceller att sända de båda signalerna till hjärnan. Capsaicin är också substansen som används vid utredningar av SHR (sensorisk hyperreaktivitet) eftersom ämnet utlöser onormalt många hostattacker hos den som lider av sjukdomen. DET FINNS EN HYPOTES OM att SHR beror på en överkänslighet hos TRPreceptorer i luftvägarnas celler, men skulle det i så fall innebära att den som har SHR också är ovanligt känslig för smärta? Den frågan ställde sig forskarna Ewa-Lena Johansson och Eva Millqvist på avdelningen för lungmedicin och allergologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och genomförde en undersökning där de registrerade vilket tryck som behövde läggas mot huden (så kallad algometri) på försökspersoner, för att de skulle uppleva att trycket övergick till smärta. De som testades var dels en grupp patienter med SHR och dels en grupp med välbehandlad astma, och det visade sig att båda grupperna hade lägre smärttröskel än helt friska människor. – Det speglar det faktum att SHR och astma är så kallade systemsjukdomar där många olika mekanismer samverkar. Vi upptäcker nya delar av systemet hela tiden, inte minst när det gäller TRP-receptorerna och därför är det viktigt att fortsätta utforska dem, säger Eva Millqvist. MALIN AVENIUS Energibesparingar kan ge sämre hälsa Energibesparingar på arbetsplatser kan kosta i form av försämrad hälsa hos dem som jobbar i huset. I bostäder verkar det dock vara fukt och mögel som ger mest problem. Det visar två nya studier som presenterades på Allergistämman 2012 i Göteborg. l Ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv är det viktigt att energianvändningen i byggnader minskar, men det måste göras på ett sådant sätt att inte innemiljön försämras. Dagens krav på energieffektivisering resulterar bland annat i tätare hus, tjockare och mer välisolerade väggkonstruktioner och nya värme- och ventilationslösningar. En tjockare väggkonstruktion kan ha större risk för fuktpåverkan och mögelväxt om kondensfukt eller vattenläckage kommer in i väggen. Tätare konstruktioner kan leda till sämre luftomsättning i byggnader med självdrag. I ETT PROJEKT I SÖDRA Sverige har energimätningar genomförts i olika typer av arbetsplatsbyggnader i samband med energideklarationer och kartläggning av möjligt energisparande. När det gäller skolbyggnaderna var medelenergianvändningen för uppvärmning 121 kWh/m2 använde skolorna 26 kWh/m2 tet per år (ej för uppvärmning). och år. I genomsnitt elektriciDET VAR STORA skillnader i energianvändning, både för uppvärmning och el, mellan byggnaderna. Ju mer energi man använde för uppvärmning, desto bättre mådde personalen, det vill säga man hade mindre sjuka hus-symtom (ögon-, näsa-, halsproblem, huvudvärk, trötthet). Om skolorna däremot förbrukade mer elektricitet (ej för uppvärmning) så hade personalen mer sjuka hus-symtom och även mer astma. Anmärkningsvärt är att de nyare byggnaderna använde mer energi, både för värme och el. Slutsatsen blir att energibesparingar gällande uppvärmning (som det finns EU-direktiv och svenska direktiv om) faktiskt kan ge hälsoproblem. Det är däremot bra att minska elförbrukningen, som står för en liten andel av energiförbrukningen, i arbetsplatsbygg nader. I EN ANNAN STUDIE inom projektet "Hälsomässigt Hållbara Hus" i Stockholms flerbostadshus undersöktes hur energi för uppvärmning (kWh/m2 ) tillsammans med olika faktorer kopplade till byggnadens design, förvaltning, brukande, samt individ och hushåll, påverkar hälsan bland vuxna. Resultatet visar bland annat att när hänsyn tas till alla dessa faktorer samtidigt, framkommer inget samband mellan energianvändning för uppvärmning och läkardiagnostiserad astma och allergi, självrapporterad hösnuva eller eksem. De faktorer som hade starkast samband med dessa hälsobesvär var om den boende registrerat hög luftfuktighet eller mögellukt eller registrerad fukt- och/eller vattenskada i lägenheten. Slutsatsen blir att energieffektiviseringens konsekvenser noggrant måste följas upp för att säkerställa en god innemiljö och hälsa. 23