Nordens Tidning 1
I hamnen i Kirkenes ligger flera ryska fartyg. Sø
r-Varangers kommunstyrelseordförande Cecilie Hansen var den första som fick ett grenseboerbevis utfärdat åt sig. där det är mer folk betyder det både mer liv och mer pengar, säger Cecilie Hansen, kommunstyrelsens ordförande i Sør-Varanger kommun där bland annat Kirkenes ingår. HON SÄGER att det även har blivit lättare att ha möten och olika typer av utbyten med de ryska grannkommunerna. Idag ges grenseboerbeviset bara till dem som bott minst tre år i området. Man får inte röra sig längre bort än tre mil på andra sidan gränsen, och får bara stanna ett begränsat antal dagar. Men det är ändå viktigt att öppna gränsen på det här sättet i väntan på myndigheternas mål att få full visumfrihet mellan länderna, menar Runar Sjåstad, fylkesordförande i Finnmarks fylke där gränsen ligger. – Jag tror det kommer att bli mer attraktivt att flytta in i området. Om vi ska ha robusta arbetsplatser och bra utbud på fritiden, så måste vi ha en stark och stabil bosättning. Att grenseboerbeviset ska gälla inom ett större geografiskt område är en av de saker som Runar Sjåstad vill jobba vidare med. HAN SÄGER ATT händelser i omvärlden, som när Ryssland gick in med trupper i Ukraina i våras, kan göra arbetet svårare ifall det leder till att relationerna mellan Norge och Ryssland försämras. Men traditionen av samarbete mellan länderna tror han kommer att motverka det. – Vi är beroende av politisk välvilja för att fortsätta den positiva utvecklingen både på norsk och på rysk sida. Och ska vi kunna upprätthålla den politiska välviljan, så måste man klara att hålla en god ton och ha ett gott samarbete. TEXT OCH FOTO: SARA SÄLLSTRÖM Som ett gränsnära samhälle har Kirkenes flera gatuskyltar på både norska och ryska. Passkontroll på norsk sida vid gränsstationen i Storskog. nordens tidning nr 3 | 2014 11