Nordens Tidning 1
För nordbor lönar sig sk
atteflykt inte längre. Nästan alla tidigare skatteparadis lämnar nu ut information om placerade pengar. – Vi ser väldigt stora kapitalströmmar till Sverige, säger Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson. För nordbor lönar sig skatteflykt 16 en som strosar genom Almedalen under politikerveckan hör politiker i varje gathörn berätta om alla satsningar de vill göra om de vinner valet, inleder moderatorn Bodil Tingsby ett seminarium om kampen mot skatteflykt. – Men hur ska vi ha råd med alla satsningar? Ja, det finns 500 miljarder kronor, mestadels privata pengar, i skatteparadisen och om vi beskattade dem skulle det ge 46 miljarder kronor i skatt, säger Bodil Tingsby. Torsten Fensby, projektledare för Nordiska ministerrådets satsning på att få till informationsavtal med så kallade skatteparadis, nickar instämmande. Han har jagat skattepengar utomlands ända sedan 1990-talet. – Jag har varit i alla skatteparadisen, kan dem in i deras minsta atomer, jag har analyserat deras lagstiftning och jag har blivit god vän med alla beslutsfattare, säger han. Och det har gett utdelning. De senaste nordens tidning nr 3 | 2014 åren har Torsten Fensby och hans kollegor lyckats träffa avtal om informationsutbyte med Monaco, Schweiz, Liechtenstein och 40 andra skatteparadis världen över. Två återstår: Hongkong och en har orsten Fensbyoch hans Förenade Arabemiraten. – Vi har de avtalen färdiga att skrivas under, det är bara politik kvar. Det är fullt möjligt att vi har avtal med de länderna inom tre månader. Det har varit en lång resa, där de nordiska länderna har varit helt beroende av understöd från USA och andra stora länder. Men det är uppenbart att Torsten Fensby är stolt. – Vi i Norden har lyckats bäst i världen när det gäller informationsutbyte. Att ingå avtal med Norden är lite att ingå avtal med det goda samvetet. Och lika nöjd är Ingemar Hansson på Skatteverket. Han berättar att de 300 av verkets medarbetare som jobbar särskilt med skatteflykt utomlands hittills har använt de nya avtalen i 350 fall och fått in 1,7 miljarder kronor i skatt. Dessutom har 6 500 personer kommit in med självrättelser när de fått kunskap om avtalen. – Då har de kommit ihåg att de har haft inkomster i till exempel Schweiz eller Luxemburg, säger Ingemar Hansson med ett stänk av ironi. Men den stora effekten är preventiv, betonar han. – Det är helt enkelt ingen bra affärsidé längre att placera i utlandet för att slippa skatt. Vi ser väldigt stora kapitalströmmar till Sverige. – Satsningen hittills har handlat om att få hem pengar från privatpersoner, men även företag har blivit mer medvetna om att det är viktigt att betala skatt. Våra kunder prioriterar detta numera eftersom de är måna om sitt varumärke – de vill uppfattas som ansvarsfulla, säger Tina Zetterlund från revisionsföretaget KPMG. Men arbetet mot skatteflykt är långtifrån klart. Nu återstår att träffa enhetliga avtal om exakt hur informationsavtalen ska tillämpas. Och räcker det med avtal? Behövs det inte också skarpare lagstiftning i de nordiska länderna, undrar Bodil Tingsby. S-riksdagsledamoten Anders Karlsson betonar att i en global ekonomi, där pengar flödar över gränserna, är det inte lätt för några små länder att styra. FOTO: GOTLANDS KOMMUN