Nordens Tidning 1
–
Vi fem nordiska länder blir lite större när vi uppträder tillsammans och i en stor huvudstad som Berlin är det en fördel. Till saken hör att det nordiska i Tyskland är något bekant förknippat med värderingar som miljö och jämställdhet. Sedan tror jag att vi bygger upp ett politiskt kapital genom att visa att vi i en värld full av splittring och motsättningar kan bo och arbeta tillsammans i en nordisk gemenskap. Det uppfattar tyskarna som ett vuxet uppträdande. Det säger Sveriges ambassadör i Berlin Staffan Carlsson. Berlin har de fem nordiska länderna en gemensam ambassadanläggning med egna kanslilokaler och ett gemensamhetshus. Nordiska ambassadkomplexet har blivit ett begrepp i Berlin. Det finns till och med en busshållplats uppkallad efter den nordiska satsningen. Även Sveriges ambassadör i Jakarta Ewa Polano är en varm förespråkare av nordisk samverkan inom utrikesrepresentationen. – I Indonesien har vi ett alldeles utmärkt nordiskt samarbete. Vi har alla våra ambassadkanslier i samma kontorsbyggnad i stadsdelen Mega Kuningan. Vi har månadsmöten och vi reser tillsammans ut i landet för att förstärka budskap kring bland annat demokrati. Det händer också att vi nordiska länder gör gemensamma uppvaktningar. Vi är verkligen en nordisk familj, vilket ofta understryks ännu mer när man är långt hemifrån som vi är här i Jakarta, säger Ewa Polano. Frågor om nordiskt samarbete inom utrikesrepresentationen är ett stående tema vid de nordiska utrikesministrarnas möten. Vid utrikesministermötet i Helsingfors 2012 annonserades nya samlokaliseringsprojekt i Ragoon, Islamabad, Hanoi och Dhaka. En idé om gemensam ambassadfastighet för Danmark. Finland, Norge och Sverige i Reykjavik har efter hårdnackat isländskt motstånd dragits tillbaka. UD:s Nordenchef Annika HahnEnglund och UD:s fastighetschef Björn Häggmark menar att intresset för utveckling av det nordiska samarbetet är påtagligt i samtliga länder. – Vår politiska ledning på UD ser mycket positivt på nya nordiska lösningar. Sverige deltar redan i dag i någon form av samlokalisering på 30 orter. I flertalet fall sker samarbete med nordiska och baltiska länder. Som en del av EU:s viseringssamarbete representeras Sverige av ett annat nordiskt land på omkring 40 platser. Och Sverige representerar andra nordiska länder på omkring 20 platser. Alltså en win-win-situation för alla parter, menar Annika Han-Englund. I Reinfeldt-regeringens skrivelse till Riksdagen om det nordiska samarbetet sägs att de nordiska länderna avser att gå vidare och söka utveckla gemensamma beskickningar på ytterligare ett antal platser i Europa och Nordamerika. Det förefaller klart att i den nordiska kretsen råder enighet om att ett utökat nordiskt ambassadsamarbete bidrar både till ökad effektivitet i resursanvändningen och till att främja bredare nordisk diplomatisk närvaro och inflytande i omvärlden. Och detta är helt i linje med förslagen i Stoltenberg-rapporten om utökat nordiskt samarbete. Socialdemokratiska riksdagsledamoten Karin Åström, nu ordförande i Nordiska Rådet och moderate riksdagsledamoten Hans Wallmark, vice ordförande i Nordiska Rådet är båda varma förespråkare av nordisk samverkan. – Vi socialdemokrater är stora vänner av det nordiska samarbetet både inom Norden men även utanför. Vi ser positivt på att vi i Norden kan samverka när det gäller utrikesrepresentationen. De nordiska länderna har en gemensam värdegrund när det gäller synen på demokrati och mänskliga rättigheter, vilket underlättar samarbetet i länder utanför regionen. Vi ser också ett stort värde i att samarbeta inom utrikesrepresentationen runt om i världen, då vi på detta sätt kan säkra en bred nordisk diplomatisk närvaro på ett kostnadseffektivt sätt, säger Karin Åström. Moderaten Hans Wallmark är i princip av samma åsikt. – Det är mycket positivt med ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna inom utrikesområdet. Flera steg har redan tagits både i samlokaliserade byggnader som i Berlin eller genom gemensam närvaro. Det ökar möjligheterna till ett samlat avtryck. Av samtal jag har med svenska ambassadörer sker redan i dag ett naturligt samarbete i den nordiska kretsen med dragningar och uppvaktningar. För egen del har jag också i Riksdagen motionerat om mer av detta. Allt fler nordbor befinner sig utomlands genom arbete, studier, rekreation och boende. Runt 400 000 svenskar räknas vara utanför landets gränser varje dag. Ett växande intresse i omvärlden för den nordiska modellen gör det också angeläget för oss att möta detta tillsammans. TEXT: BERTIL JOBEUS nordens tidning nr 3 | 2014 19