Framtidens VA 1
Platsen vid det välbesökta rekreationsområdet Kva
rnängen i Boden har valts för att även främja pedagogiska, estetiska och rekreativa värden. Lösningen har skapats för att rena dagvattnet och avlasta befintligt dagvattennät i centrum som inte kan fångas upp på naturlig väg. FOTO: BODENS KOMMUN gränser ett hinder för vattnet att röra sig” man har helt enkelt stuprörsutkastare som går ut på tomten. Men om möjligt förespråkar ni främst öppna lösningar? Ja, det finns ju jättemånga gröna ytor som man kan sänka en bit så vattnet kan få rinna över dem när det regnar mycket. En fotbollsplan eller en kombiplan blir översvämmad under en kort tid när det regnar mycket och ingen är där, och sedan rinner det undan när det har slutat att regna. Att nyttja ytor till två ändamål kommer ju mer och mer. Framförallt när man pratar i städerna där det är ont om plats. Vad kan man göra för att mildra de större översvämningarna? – På avrinningsområdena är varken kommungränser eller länsgränser ett hinder för vattnet att röra sig. För en ort som ligger längst ner längs ett vattendrag och får stora översvämningar på grund av kraftig nederbörd skulle det FRAMTIDENS VA 3 2024 vara smart att kunna se till hela avrinningsområdet och genomföra åtgärder där de gör mest nytta så att man inte behöver lägga lika mycket pengar på skydd nedströms. Behöver lagstiftningen ändras? Det finns en avsikt i dag i vattenlagstiftningen med vattenmyndigheter och vattenråd och olika typer av frivilliga samlingar där kommuner och andra är med. Men det får ingen tyngd. Man behöver i stället en struktur som faktiskt jobbar med avrinningsområdet som har finansiering och legitimitet, och som kan lägga resurser bakom och prioritera. Vi tror därför att man måste se över regelverket med lagstiftningen så att man får det att jobba tydligare i ett avrinningsområde. Och kanske ska alla vara med och betala. I ett sådant perspektiv ska man betala efter vilken nytta man har eller vilken skada man ger ur ett helhetsperspektiv. Så man kanske behöver titta på en ny typ av finansiering. Man kanske inte kan räkna med att staten ska tillhandahålla bidrag och skattepengar. Då kan det behövas en rimlig finansieringsmodell inom ett sådant område. Hur kan VAbranschens aktörer bidra själva? Det är ju väldigt tydligt vad branschen har för ansvar. De ska dimensionera ledningarna efter de dimensioneringsnormer som finns när man gör ombyggnader och reinvesterar. De ska titta över sina egna anläggningar, vattenverk och reningsverk så att de klarar klimatanpassning, samt se över sin dricksvattenförsörjning när det gäller torka. Problemet är ju allt det andra som gör att va-organisationerna får problem när det inte funkar. Så fort det blir en översvämning vill man ju gärna peka på VA trots att VA inte har rådighet över lösningen, säger Ulf Thysell. n 27