Framtidens VA 1
”Om översvämningar kan antas bero på en dålig det
aljplan så gäller den bara tio år efter att den har vunnit laga kraft. Efter det kan inte kommunen ställas till svars även om man inte tagit hänsyn till de saker man borde ha gjort”, säger va-juristen Gilbert Nordenswan. FOTO: KRISTIANSTADS KOMMUN ”I dag tänker man ofta väldigt smått och kortsiktigt i de här frågorna” Gilbert Nordenswan har lång erfarenhet av juridiken kring infrastruktur och samhällsutveckling och jobbar i dag med va-juridik i egen juristfirma. Som tidigare chefsjurist på Svenskt Vatten har han arbetat med allt från EU-rätt, myndighetskontakter, expert i flera statliga utredningar, branschvägledning, utbildningar och rådgivning. Han anser att finns olyckliga oklarheter avseende ansvaret för klimatanpassning och ansvaret för planeringen av kommunernas va-system. Var bör ansvaret för att klimatanpassa vasystemen ligga? – Enligt min uppfattning är det ett 32 kommunalt ansvar att klimatanpassa redan när man planerar bebyggelsen. Men i dag tänker man ofta väldigt smått och kortsiktigt i de här frågorna. Det finns också en okunskap om vad man får reglera i detaljplaner och hur man ska tillämpa översiktsplanering, säger Gilbert Nordenswan. Kan du ge något exempel? – När kommuner vill ha nybebyggelse eller förtätning av samhället planeras det väldigt snabbt och ofta inom en liten ”frimärksplan”. Förtätning ger hårdgjorda ytor och då ökar också avrinningarna från det här området. Om man bara tänker inom det området och inte på påverkan på andra områden som ligger längre ned i avrinningssystemet uppstår en brist. Varför kan det bli så? – Det är kopplat till att man inte tänker stort utan bara inom ”frimärksplanen”. Man kanske tänker sig att ställa krav på exploatören för att göra vissa åtgärder. Men exploateringssavtalet gäller bara genomförandet. Så det saknas långsiktighet. Hur kan man då uppnå en långsiktighet i vaplaneringen? – Lösningen är översiktsplanen där det bör framgå vilka områden som är á FRAMTIDENS VA 3 2024