Omtanke 1
TEMA: HVB/FAMILJEHEM Erica Giselsson. Foto: Priva
t Erica tyckte att det behövdes en samlad bild över hur det fungerar i praktiken på HVB. Därför tog hon hjälp av Annika Wassberg, socionom, med erfarenhet av att själv driva HVB. Även Jürgen Degner plockades in i projektet för att få med den teoretiska biten. Han är också utbildad socionom och forskar bland annat på organisatoriska aspekter av institutionell behandling. Jürgen har tidigare varit verksam inom kriminalvården, HVB för vuxna kvinnor och på SiS ungdomshem. Så här säger Annika Wassberg: – HVB är en komplex verksamhet som är hårt styrd från olika håll. Det kan tyckas enkelt, det trodde jag själv i början, men när det kommer till praktiken är det inte lika enkelt. Hon tycker att IVOs lagstiftning inte alltid passar in. – Vi behöver få till en förändring. Det Annika Wassberg. Foto: Privat som är mest avgörande för ungdomarna är det arbetet som sker 24-7, att i vardagliga situationer ha ett lärande med feedback och färdighetsträning. Det kallas ofta miljöterapi och är ett begrepp som har kommit lite i skymundan till förmån för evidensbaserade metoder – där tyvärr metoden kommit att spela en större roll än den terapeutiska helheten. Det behövs helt klart både och för att lyckas. Barn och unga som placeras på hem för vård eller boende, HVB, är i en situation där deras hälsa och utveckling på olika sätt kan ha kommit till skada. Det kan handla om självskadebeteende, missbruk, våld, psykisk störning eller övriga beteendeproblem som inte föräldrarna klarar av att hantera i hemmet. Inte sällan hörs skräckhistorier om missförhållanden på HVB; hur det kan förekomma droger, våld, brist på behandling och bristande kunskap hos personalen. Erica Giselsson, socionom, har under många år varit ansvarig för att utbilda socialpedagoger som sedan får sina första jobb på HVB. Hon försökte hitta texter som handlar om hur man arbetar där, men det var svårt att hitta. Där föddes idén om att själv skriva en sådan bok. Hon har också erfarenhet av HVB som personal och hon har ledsagat klienter genom sina HVB-vistelser inom missbruksoch ungdomsvård under sina yrkesår som socialsekreterare och handläggare inom kriminalvård och narkomanvård. – Alla mina erfarenheter kokade ner i en slags irritation. Jag har besökt ett sextiotal HVB-hem och det finns jättebra hem, men det finns också ganska många där man inte förstår det här uppdraget. Det finns också många socialsekreterare som inte vet hur det ska tänka vid en placering, säger Erica Giselsson. BOKEN HETER ”HVB-HEM i praktiken – från forskningsresultat till (be)handling”. JÜRGEN DEGNER TYCKER att frågan som man måste ställa sig är vad som gör att en människa utvecklas. – Om man har ett destruktivt beteende; vad är det som kan göra så att man ändrar på det beteendet? Jag brukar tänka att om jag låter mina barn gå på ridläger så har jag en förhoppning om att de ska ha lärt sig något och utvecklats under den tiden. På lägret så förutsätter jag att det är någon form av dagsschema med frukost, teori, träning och så vidare, kanske med en uppvisning på slutet där de får visa vad de har lärt sig. Jag skulle bli väldigt förvånad och besviken om de skulle komma hem och mest ha sovit bort tiden och inte ha haft någon aning om vad träningen har gått ut på. www.ssil.se | 31