Omtanke 1
Susanna Penther. Isa Ögren. Mathias Johansson. tr
o att de ska förstå ganska avancerade KBT-metoder. Många behandlingsmetoder bygger på gruppterapi, vilket också är påfrestande vid NPF. Det är svårt att ha fokus på sig själv i grupp, berättar Mathias. För honom blev det lättare när man tänkte utanför boxen och stoppade in fysisk aktivitet i behandlingen, till exempel en löprunda. Att vara flexibel och anpassa behandlingen efter hans behov gjorde stor skillnad. – Jag var folkskygg när jag var yngre. Genom att ta droger vågade jag mer. Det blev ett sätt att överleva. Under skoltiden var det ingen som märkte att jag hade problem. De såg mig bara som lat och ointresserad, säger Mathias. ANLEDNINGEN TILL ATT hans funktionsnedsättning inte märktes i grundskolan tror han berodde på att de hade en kille i klassen med en hörselskada. – Undervisningen anpassades så att han skulle kunna hänga med. Klassrummet var bra ljudisolerat och vi hade mindre elever i klassen. Susanna Penther och Isa Ögren menar att om skolan skulle anpassas bättre till elever med NPF, till exempel med tydligare instruktioner och mindre störningsmoment, så skulle det gynna alla elever. – Eftersom jag fick min diagnos sent så 40 | www.ssil.se »Under skoltiden var det ingen som märkte att jag hade problem. De såg mig bara som lat och ointresserad« fick jag göra militärtjänstgöringen, men det passade mig bra så jag förstår inte varför det tidigare inte var tillåtet. Den struktur och ordning som finns inom det militära är perfekt för den med NPF. ISA ÖGREN HAR också ett barn med autism. – När min dotter fick diagnosen så blev det som en bekräftelse på vad hon själv hade känt och hon fick bättre självförtroende och självkänsla. Men det var inte förrän jag började ändra på mitt beteende som vi fick lugnt därhemma. Det är det som är svårt, att se sin roll i bemötandet och skaffa sig kunskap för att kunna se till personens behov. Det kan vara svårare att upptäcka autism hos tjejer. Enligt Isa så är tjejer mer noga med att tillhöra gruppen. – Personen kanske bara upplevs som lite tyst och blir arg av att stå i kö. Så hur bemöter man en person med NPF? Susanna och Isa tycker först och främst att man behöver vara flexibel. – Personen ska inte behöva förhålla sig till så många onödiga regler. Ofta fokuserar vi på fel saker. Fråga personen hur denne vill ha det för att vara bekväm i olika situationer. Genom samtal kan man tillsammans komma fram till bra lösningar. Behövs hörlurar, mössa eller huva för att skärma av ljudet, så tillåt det. Klarar inte personen av att fika och vara social med andra så ska man inte kräva det, säger Isa. – Är det något som utlöser stress, backa och försök tillsammans hitta en lösning. Att vara tydlig, ha bra framförhållning och hålla sig till det man har bestämt är viktigt. Hur vill personen kommunicera? Ibland funkar det bäst med sms, fortsätter Isa. UNIKA UTBILDNINGAR VÄNDER sig till de som arbetar nära personer med NPF och har en stöttande roll, som till exempel elevassistenter, fritidspedagoger, vård- och omsorgspersonal, kriminalvårdare och behandlingsassistenter. Det finns också föräldrautbildning. – Upplägget fungerar så att man delar upp utbildningen på två tillfällen och där emellan har man fri support för att kunna