STT 1
18 STT Vecka 14 onsdag 2 april 2014 TRANEMO BYGDE
N Barnen skriver bok om hur man behandlar andra SJÖTOFTA Barnen på fritids på Sörgårdens förskola skriver en bok, ”När Sten blev snäll.”. Den handlar om Sten, Wiggo och Loa. Barnskötaren Susanne Lagerstedt leder skrivandet och lyssnar när barnen tillsammans hittar på berättelsen. Hon är också är den som skriver ner den. Lågstadiebarnen från Sjötofta går i skolan i Ambjörnarp men har sitt fritids på Sörgårdens förskola i Sjötofta. Först funderade de på att göra en teaterföreställning tillsammans och spela upp. Men vem skulle man spela upp för? De kom istället på idén om en bok. Man kunde kanske trycka den och sälja? – Sedan kom vi på idén att försöka få den tryckt i tidningen, säger Susanne Lagerstedt. Sagt och gjort, Susanne som är barnskötare på förskolan, hörde av sig till STT. Kapitlen kommer nu att publiceras i STT förhoppningsvis ett i veckan framöver. Totalt har barnen skrivit fem kapitel. Berättelsen handlar om hur man beter sig mot sina kompisar och om människovärde. Den handlar om att man ska vara snäll. Huvudpersonerna är barnen Sten, Wiggo och Loa. Tre barn som går i samma skola och bor i samma kvarter, Sten och Wiggo i lägenheter i samma trapphus och Loa i en villa någon gata bort. –Sten är lite elak och mobbas, Wiggo kommer från Marocko och bor med två pappor och tre systrar. Loa är omtänksam och försöker få Sten att förstå att han inte kan vara så elak, berättar Susanne Lagerstedt. Sedan handlar berättelsen om hur Loa ska lösa problemet. Hon som bara är fem år, varför ska de äldre pojkarna lyssna på henne? Susanne antecknar vad barnen fantiserat fram, och skriver ner det på datorn. Nästa dag läser Frida Lanned, förskollärare, upp det för barnen och de får rita och måla teckningar till kapitlet. Ett urval av teckningarna kommer att illustrera kapitlen i STT. När STT besöker fritidsbarnen håller de på med kapitel fyra. Det har varit det krångligaste hittills tycker de. – Det handlar just om hur Loa ska få till det, säger Susanne. Det barnen vill få fram är att det inte ska spela någon roll för hur man blir behandlad, vilken etnisk bakgrund man har, vilken ålder, om man är tjej eller kille, eller i vilken familj man bor i. Medan barnen skriver lär de sig också saker, de fick till exempel kolla upp vad Marockos huvudstad heter. Är det första gången ni skriver berättelser? – Nej det har vi gjort i skolan också, säger Alice Larsson, som är 8 år. Vad har varit roligast? – Att komma på vad barnen ska heta, tycker Alice. – Ibland tycker barnen att det är jobbigt att ägna sig åt boken, säger Susanne Lagerstedt. –Det är när vi hellre vill göra andra saker eller när det tar för lång tid, säger Sofia Hygren, 8 år. Eller när fantasin tryter. – Kan barnen inte ta gemensamt beslut om något, får de rösta eller gå laget runt, säger Susanne Lagerstedt. Här nedan finns första kapitlet i barnens bok, håll utkik i STT kommande veckor för fortsättningen! ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com ”Berättelsen handlar om människovärde.” Barnen skriver en bok. Främre raden fr v Wiggo Lanned, William Leanderson, Agnes Leandersson, Oscar Hygren. Bakre raden Sofia Hygren, Alice Larsson, Zack Larsson och Joel Martinsson. Barnskötaren Susanne Lagerstedt hjälper barnen skriva. Saknas på bilden gör Tindra och Saga Hammarstedt, Oliver Abrahamsson, Edvin Andersson och Gottfrid Andersson. FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG KAPITEL 1: En kväll hos Sten S ten är på väg hem från fotbollsträningen. Han vill egentligen inte gå hem, mamma och pappa bara tjatar. ”Gör så, gör inte så.” Suck, det är så tröttsamt att höra hela tiden! Oftast så lyssnar han inte, fast det gör ju förstås bara saken värre. Då brukar Sten stänga in sig på sitt stökiga rum och spela tv-spel. Eller sticka ut. Ute är det skönt, ingen som tjatar och så kan man lira boll. Sten spelar innebandy också men säsongen är slut nu och våren är här. Men då drar ju fotbollen igång igen. Ibland spelar han lite pingis också. Men mest fotboll och innebandy, det är roligast. När Sten kommer in i hallen hemma i lägenheten hör han att tv:n är på. Säkert pappa Johan som tittar på nyheterna. Fast ibland somnar han ifrån tv:n trots att klockan bara är sju på kvällen! Emma rusar förbi Sten, ut i trapphuset. Hon ska väl träffa någon töntig kille igen. Emma är Stens syrra. Hon är 17 år och superfånig. Hon kan hänga framför spegeln i evigheter! Hon färgar håret hela tiden med. Nu är det rött, förra veckan var det brunt. Sten sparkar av sig skorna och slänger in jackan i skohylNär Sten blev snäll Författare: Fritidsbarnen på Sörgårdens förskola i Sjötofta. Barnen som skriver boken: Oliver Abrahamsson, 9 år, Edvin Andersson, 8 år, Gottfrid Andersson, 8 år, Tindra Hammar stedt, 8 år, Saga Hammar stedt, 6 år, Oscar Hygren, 6 år, Sofia Hygren, 8 år, Wiggo Lanned, 7 år, Alice Larsson, 8 år, Zack Larsson 8 år, Agnes Leandersson 6 år, William Leandersson 9 år, Joel Martinsson 8 år. lan. Givetvis kommer mamma Julia ut i hallen precis då. – Jackan ska hänga på kroken, Sten! Hej förresten, säger hon sen och går ut i köket. Idag på ena rasten var Sten taskig mot en kille i klassen. Det luktar gott. Hoppas det blir lasagne. Det är Stens favorit. Sten har tur! Det blir lasagne! Efter kvällsmaten går Sten in på sitt rum och spelar Fifa. Han spelar ända tills pappa ropar är att det är dags att stänga av. Då spelar Sten lite till, fast utan ljud. Pappa fattar nog det för strax efter öppnar han dörren till Stens rum och säger att tandborsten väntar. Sten lufsar iväg och borstar tänderna. När mamma och pappa sagt god natt och Sten lagt sig ligger han i sin säng och funderar på morgondagen. Det är skola imorgon igen. Idag på ena rasten var Sten taskig mot en kille i klassen. Han knuffade honom så han trillade i en vattenpöl och sen retade Sten honom för att han hade kissat ner sig. Det hade ju killen inte gjort men det fattade väl alla ändå?! Sten skojade ju bara lite… Han kommer säkert få prata med fröken imorgon om det. Hon kommer vilja veta varför och sånt. Sten har aldrig några svar… Ett av barnen i berättelsen heter Sten, här illustrerad av Agnes Leandersson.