Magasin Karlstadsbuss 100 år 1
LINJERNA 1921 I. Herrhagen II. Råtorp III. Färjes
tad IV. Romstad V. Kroppkärr VI. Sommaro Detta var de ursprungliga sex linjerna när trafiken startade 1921 med Stora torget som utgångspunkt. TIDIGT RESECENTRUM. Busscentralen i Karlstad låg under många år på Norra Strandgatan, ungefär där stadsbiblioteket ligger i dag. Den här bilden på ett tidigt ”resecentrum” är tagen 1936. Från sex linjer till spindelnätet Linjenätet i stadstrafiken har utvecklats i takt med ökat resande och större efterfrågan på fler turer - och naturligtvis i takt med att den moderna staden vuxit både geografiskt och i antalet innevånare, Från de tidiga sex linjerna till dagens 18 linjer. 1947 fanns sju linjer (1-7) som gick från Stora torget till ytterområdena som på den tiden var Herrhagen, Skogaholm, Färjestad, Bellevue, Nya Kyrkogården (i dag Ruds kyrkogård), Kroppkärr, Sommarro och Norrstrand. Fram till 3 oktober 1982 var det ett linjenät, men i takt med att staden växte utökades trafiken. 4 OKTOBER 1982 gjordes linjenätet om och trafiken delades då in i hög- och lågtrafik. I högtrafik (från trafikstart till klockan 19) gick linjerna 11-17. Under lågtrafik (från klockan 19 till trafikslut) bytte linjerna nummer till 31-34. Bussarna trafikerade fortfarande alla hållplatser men oftast gick bussen en annan väg för att täcka upp hela stan. Lite senare infördes nattrafik som fick nummer 91 och 92. Fortfarande trafikerades alla håll1986 ÖPPNA DÖRRAR Från och med 1986 infördes en nyhet; påstigning längst fram i bussen. Totalt sex miljoner resor kommer det påföljande året att göras genom bussarnas främre dörrar. Samtidigt tas klipprabattkorten bort och istället införs kuponger. Lågpriskorten finns kvar. STADSTRAFIKEN I KARLSTAD 100 ÅR 14 platser men nu fick man en riktigt sightsingtur genom stan för att komma till sin hållplats. Förutom linjerna i hög, låg- och nattrafiken så tillkom linje 19 (gick både i hög- och lågtrafik). Man såg att det fanns ett behov av trafik till både Örsholmen och Bergvik där det hade börjat att röra på sig med bland annat affärer. MJUKA LINJEN såg dagens ljus 1988 efter att man ha sett en ökning av färdtjänstresor mellan servicehus och vårdinrättningar. För att minska kostnaderna lanserades konceptet Mjuka linjen med två linjer, Mjuka linjen 1 och Mjuka linjen 2. Linjerna gick vardagar mellan 9.00-15.00 mellan Ruds servicehus - Rudshemmet - Hagaborgs servicehus - Hantverkaregatans servicehus - Vårdcentralen Gripen - Centrum - Rosenbads servicehus - Centralsjukhuset. ÅTTA TOTALT. 1948 (överst) hade de tidiga sex linjerna blivit åtta totalt och all trafik fick plats på en sida. På det tidiga 50-talet tillkom ytterligare linjer till elva. 2004 GJORDES EN stor Attityd- och resvaneundersökning (RVU04) av Trivector Traffic AB. Undersökningen låg till grund för linjenätet som infördes i september 2007 och som fortfarande är basen i trafiken i dag. Det nya linjenätet fick sju baslinjer, som kompletterades med baslinje 8 ett par år senare, centrumlinjer och några speciallinjer. Den första ”tunnelbanekartan” i Karlstad såg dagens ljus. 1987 HASTIGHET Medelhastigheten uppmättes 1987 till 18,3 km/h i snitt över helåret, en siffra som ökat på senare år. Inte minst genom bättre fordon, men också tack vare att trafikflöden och vägar förbättrats. Ett ökat resande påverkar naturligtvis även det hastigheten. 2022 var medelhastigheten 23,48 km/h.