STT 1
24 STT DEBATT SVENLJUNGA TRANEMO Elin Larsson är
21 år och kommer från Sexdrega. I sina krönikor skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindbos perspektiv. Har ni frågor, kommentarer, eller nya idéer så hör gärna av er till elin.larsson@stthuset.com. Nu kan du även läsa och kommentera hennes texter på annumeraelin.blogspot.com. h rd p är k mm nt a h Särskilda djur Nya alarmerande uppgifter! Styckade djur till salu på nätet. Allt fler säljer delar av sina djur. På en stor annonssida på nätet finns att köpa både en halv perserkatt och en halv schäferhund. Det jag undrar är först och främst vem som kan tänka sig ett halvt djur? Och om man nu bestämmer sig för att slå till på den där halva perserkatten, ska man då ta fram-eller bakdelen, eller är den kanske delad på längden? Sedan kan man ju fundera på varför folk har fått för sig att dela sina djur innan försäljning, är det kanske ett sätt att tjäna lite mer pengar? Jag märker att detta är en ny trend, men känner själv att jag har lite svårt att haka på den, jag föredrar mina djur i ett stycke! Får mig att se rött ”Märker man inte ord, märker man ingenting” skanderar jag, samtidigt som mina vänner förklarar för mig att då kommer jag antagligen inte ha några problem att märka att jag snart inte har några vänner kvar. Ja, jag är en språkpolis. Jag märker ord, både i tal och skrift. Det är oerhört irriterande med folk som säger; ”jag såg hon”, ”jag skärde mig”, eller stavar väl med två l. Men dessa fel kan jag ändå stå ut med, försöka se andra fina sidor hos dessa språkligt obegåvade människor, och lite diskret rätta dem. Men en sak som jag faktiskt inte kan stå ut med, och som får mig att se rött. Det är särskrivningar! Tyvärr tycker jag mig se detta fenomen allt oftare. Facebook och internetannonssidorna ligger i topp. Jag har faktiskt tvingats ta bort folk från min facebooksida eftersom jag har blev på så dåligt humör när jag varje dag möttes av särskrivningar. Det är många som är morgon trötta, ska på barn kalas, och har tappat bort sin platt e e agn tång. Det finns ju också de där klassikerna ”hjälp vår kassa personal”, ”vi har kul glass”, ”gift orm säljes”, ”jag är en mörk hårig sjuk sköterska”. Eller som exemplet ovan med den halva perserkatten. Är det teknikens fel? Men varför särskriver vi? Och är det som jag tror att det blir vanligare och vanligare? Några möjliga förklaringar skulle kunna vara att vår nya teknik inte riktigt hänger med i vårt svenska sammansatta språk. Använder man sig av mobilens autokorrigering vill den inte gärna släppa igenom några sammansatta ord, och visst är det väl lätt att trycka en gång för mycket på mellanslagstangenten på datorn när det går fort? Kanske har det engelska språket inflytande, där är majoriteten av orden särskrivna istället. Men jag tycker nog att om man klarar av att lära sig att det mesta ska vara särskrivet på engelska ska det väl inte vara så jäkla svårt att lära sig tvärt om när det gäller svenskan. På med varningstriangeln Trots att jag ständigt rättar dessa fel så verkar det bli mer och mer accepterat att skriva fel i allmänhet och särskriva i synnerhet. Dagens attityd är att man inte ska bry sig så mycket. Folk skiljer på människor som är sådär lössläppta och bildar sina egna rättesnören, och människor som liksom jag inte har något liv, och snart inte kommer ha några vänner kvar om de inte slutar vara sådana språkpoliser. Men jag kan inte hjälpa det. Särskriver man verkar man ointelligent, korkad, ja tappad bakom en vagn. Vill ni verka tappade bakom en vagn? Nä, tänkte väl det! Då är det bara att sätta en stor röd varningstriangeln på mellanslagstangenten och tänka en extra gång om skumtomte verkligen ska vara två ord. Med vänliga hälsningar Elin – en irriterad lokal tidnings krönikör! so an k de r rå n TRANEMO I STT Svenljunga • Tranemo • Ulricehamn Nr 46 torsdag 15 november 2012 Veckans MARIA CARLSSON från Ulricehamn, bor nu i Uppsala och läser magisterprogrammet i journalistik. Hon har som frilansjournalist skrivit för Fria Tidningen och Ergo. Våren 2012 bodde hon i Jordaniens huvudstad Amman och var praktikant på den svenska ambassaden. Gästkrönikör Samma unkna kvinnosyn gång på gång Det är mitt i natten. Jag och min vän Kete rör oss genom ett av Ammans shoppingområden. I de upplysta skyltfönsterna står stela, halvnakna kvinnomodeller. Vi är på väg hem från en fest och har bestämt oss för att gå. En bil dyker upp i vårt blickfång, den kör fort. I fordonet sitter unga killar och automatiskt slår jag ned blicken. I Amman söker man inte ögonkontakt med yngre män. Men det spelar ingen roll. Bilen saktar in, okvädesord riktas mot oss och jag känner hur något slår hårt mot min kropp. Bilen accelererar och kvar på gatan ligger ett krossat ägg. Särskriver man verkar man ointelligent, korkad, ja tappad bakom en vagn! Visslar efter mig Det finns många liknande berättelser från Amman. Jag kan berätta i timmar om hur män visslar efter mig på gatan, hur män i bilar följer efter mig på väg hem från jobbet, hur jag förvandlas till ett sexuellt objekt så fort jag lämnar huset. Lika ofta som jag kan tala, lika ofta är jag tyst. Jag är rädd att mina ord skall kidnappas av populister och förvanskas till en generell utsaga om arabiska män. För trakasserierna måste sättas in i sin kontext, ett sammanhang som sträcker sig långt utanför arabvärlden. Rätten till min kropp är inte självklar bara för att jag lämnar Amman, går genom gaDEBATT Många insändare med kloka argument till förmån för de mindre skolorna har gått att läsa i tidningen. De behöver inte upprepas. Jag tror fullt och fast på att se möjligheterna med den framtida skolan, jag vill se utmaningar och möjligheter att vända befolkningstrenden. Att ge upp och anpassa sig till en negativ utveckling – det är inget för mig Men några ytterligare frågor kring det kompromissförslag kommunstyrelsen nu antagit, måste ändå belysas. Utredningen som ligger bakom nuvarande förslag har många brister, och när de lyfts fram, blir kommentarerna några stycken – antingen att siffrorna inte ska tas på allvar, är schabloner och bara ska ses som exempel, att kvaliteten egentligen är det som är det viktiga. Man menar att de mindre skolorna inte kommer att kunna klara de framtida kraven. Punkt. Eller så är det inte kvalitén Jul i GällstadJul i Gällstad LÖRDAG 1 DECEMBER LÖRDAG 1 DECEMBER ten på Landvetter och åker till Ulricehamn. Strippklubbsbesök ”På facebook någon månad senare ser jag klasskamrater från hög stadiet diskutera strippklubbsbesök ” På Facebook någon månad senare blir detta tydligt då jag ser klasskamrater från högstadiet diskutera strippklubbsbesök: – Kul det här. När killar går på striptease så är dom svin. När tjejer gör det så är det ”en kul grej”. – Sluta med den skitnödiga politiska korrektheten och låt folk göra vad fan dom vill. Och så ryggdunkandet och bekräftelsen, män emellan. Att kvinnor inte går på porrklubb i samma utsträckning som män förbises. Att gå på strippklubb verkar ses som en universell rättighet. Och man betalar ju för sig, så allt gott, alla lyckliga. Maktrelationen Om det vore så enkelt. Men, den asymmetriska maktrelationen mellan strippkubbsbesökaren och strippan försvinner inte bara för att en ekonomisk transaktion tar plats. Ett strippklubbesök representerar den patriakala samhällsstrukturen lika mycket som sexuella trakasserier på gatan i Jordanien gör det. En strippklubb är ännu ett ställe där män exploaterar den kvinnliga kroppen. I slutändan är det samma unkna kvinnosyn som reproduceras, överallt och gång på gång. MARIA CARLSSON Var är logiken och den långsiktiga och breda överenskommelsen om de mindre skolorna i Tranemo kommun, undrar Ann-Christine Simonsson (C). ”Politikerna jobbar väl för barnens bästa – eller..?” som är problemet, utan den stora framtida kostnad de mindre skolorna kommer att ge, investeringar, driftkostnader + dagens alltför höga kostnader för de mindre skolorna är ohållbart – därför måste vi ta beslutet. Nå , då blev det en kompromiss, där inget av ovannämnda riktigt går att hänvisa till. Kvaliteten som inte kan klaras på de mindre skolorna – den får vara som den vill i Grimsås – där är barnen inte i behov av kompetenta lärare ( ”de vill ju inte jobba i såna små skolor”)? I Ljungsarp kan man dels ta bort 4-6, dels ta bort halva elevunderlaget för F-6 (Nittorp) – det senare helt utan utredning som visar långsiktiga konsekvenser. Det blir kvalitet? Om nu ändå ekonomin var det som skulle styra, och tvinga även dem som egentligen inte vill lägga ner skolor till dessa beslut – så kvartår många frågetecken. Blir det verkligen någon besparing? Blir det nu efter kompromissen enbart en besparing i form av längre resor för en del barn och utökning med tre lärarresurser någonstans – det vill säga fortfarande alldeles för höga kostnader och investeringar? Och att kunna sälja dåligt renoverade skolor – det ska gå? I kommunstyrelseförslaget – som ännu inte kan hittas på kommunens hemsida, men enligt hörsägen – finns inga ekonomiska redovisningar. Långsiktigt hållbart och politiskt brett förankrat beslut? När redan om ett år Ljungsarp och Sjötofta ska utvärderas om kvaliteten! Om det inte är riktigt bra då – har vi redan nu sagt ja till nedläggning, eller betyder utvärderingen att man ska jobba med förbättring, återinföra F-6? Grimsås ska utvärderas 15/16– och vad gäller där? Om det finns problem. Hur långsiktigt pålitligt? Och brett poli”Utredningen som ligger bakom nuvarande förslag har många brister!” UR INSÄNDAREN tiskt förankrat – jag såg för mig att samtliga partier hade representanter i en öppen diskussion, för att hitta ett bra beslut, nu är det breda, att socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet och halva centerpartiet (varför?) gjort upp – resten får säga ja till en redan färdig kompromiss – eller tack och lov – vi lägger ett eget bättre förslag, där Ljungsarp och Sjötofta har F-6skola. De fullmäktigeledamöter som röstar om skolstruktur nästa måndag, har ett tungt ansvar. De ger en viktig signal om hur vi tror på framtiden och på utvecklingen i de mindre orterna. De visar befolkningen att de arbetar för hela kommunens bästa, för barnens bästa. Eller…? ANN-CHRISTINE SIMONSSON, KOMMUNFULLMÄKTIGELEDAMOT (C) Skänk en julgåva eller köp en jullott på cancerfonden.se