STT 1
2 STT Naturbruk & MILJÖ TEMABILAGA Naturbruk & MI
LJÖ Byns sista bonde I höstens upplaga av Naturbruk & Miljö uppmärksammar vi två olika kampanjer med syfte att rädda mjölkproduktionen kvar i landet. Hela Sverige ska leva står bakom kampanjen ”En krona mer för mjölken” som vi skriver om på sidan 5, och på sidan 11 kan man läsa om ”Mjölk är tjockare än vatten”, en kampanj som startade i Jämtland och som LRF i Västra Götaland ställt sig bakom. Mjölkbönderna har idag lika mycket betalt för mjölken som de hade för 20 år sedan, och med tanke på de kostnadsökningar som varit på andra håll är det kanske inte så konstigt att fler och fler lägger ner sin verksamhet. Enligt branschorganisationen Svensk mjölk har var fjärde mjölkbonde i Sverige försvunnit sedan år 2007. ”Alla” var mjölkbönder Jag minns när jag var barn. (Har ju kommit till det stadiet i livet då jag har lättare att komma ihåg vad som hände i barndomen än vad jag gjorde i går. Eller för den delen vad jag absolut måste komma ihåg att göra just nu.) MAN SÅG MED FÖRVÅNING PÅ DE AV KOMPISARNAS FÖRÄLDRAR SOM HADE ”JOBB”. Planerar för blockad Med tiden förändrades bilden. Mjölka-Göstas lilla lastbil byttes ut mot en tankbil. Mjölkbordet vid vägen där kannorna ställts varje dag plockades ner. Och så småningom försvann mjölk bönderna, en efter en. Det fanns ingen som ville ta över en verksamhet med arbete från morgon till kväll, både vardag och helg. Nu är det bara en mjölkbonde kvar i hela byn, min bror. Och även han börjar fundera allvarligt på det där med ”jobb”. Varför kämpa på med en verksamhet som inte lönar sig? öre, och ytterligare höjningar planeras från 1 december, men Sveriges mjölkbönder tycker att det är långt ifrån tillräckligt. På onsdag i nästa vecka planeras ett protestmöte för landets alla mjölkbönder i Jönköping, och kanske kan det bli fråga om en blockad mot mejerierna om inte priset höjs. Inte en dag för tidigt om ni frågar mig. Då kanske min lilla barndomsby, och fler små byar runt om i landet kan få behålla sin sista mjölkbonde. KATARINA I skrivande stund har mjölkpriset just gått upp nio JOHANSSON HELENA LUNDGREN Miljöinspektör i Ulricehamns kommun. Hur är läget i din kommun, ökar eller minskar mängden sopor? MODERN ÅTERVINNING. Annette Nilsson, ansvarig för renhållningen i Tranemo kommun, tillsammans med Philip Christensen och Kent-Ove Karlsson som arbetar vid nya återvinningscentralen. FOTO: VIAVINGA de en del på vad det där ”jobb” var, vad gjorde de egentligen hela dagarna? Jag är uppvuxen på en liten gård i Hallands inland, och när jag var liten var i stort sett ”alla” mjölkbönder. Nästan så man såg med lite förvåning på de av kompisarnas föräldrar som hade ”jobb”. Vet att jag funderaSopor, sopor, sopor TRANEMO Allt vi köper blir förr eller senare sopor. Var och en av oss i Sverige lämnar nästan ett halvt ton sopor per år. Sopsortering är ett sätt att mildra effekterna av vår konsumtion. Hösten 2010 invigdes den nya återvinningscentralen Returen i Tranemo. Annette Nilsson är ansvarig för renhållningen i Tranemo kommun. Hur har Returen fungerat så här långt? – Den har fungerat jättebra både för oss och för användarna. Den är vår stolthet och vi har haft många studiebesök här från andra kommuner. Det enda vi haft lite problem med är logistiken, att vägen genom centralen är enkelriktad och att man inte kan backa tillbaka om man missat någon station. Men vi har gjort förändringar och det har blivit bättre och karta över området och de olika containrarna finns både på återvinningscentralen och på kommunens hemsida. Då kan man planera redan hemma. Har antalet användare ökat och hur är det med mängden sopor? – Med utökade öppettider, större tillgänglighet, mera personal och fler sorteringsmöjligheter så har antalet användare ökat och det har mängden sopor också. Det låter ju inte bra, vi vill att mängden ska minska, men samtidigt vill vi att soporna hamnar på rätt plats. En ökning i återvinningscentralen kan betyda att mera sorteras och hamnar på rätt plats. Men visst, vi har haft en högkonjunktur och då ökar mängden sopor. Framför allt är det alla elektroniksaker som fort blir omoderna, eller går sönder och det lönar sig inte att reparera. Redan nu ser NÅGRA FRÅGOR FREDRIK EKBERG Samhällsbyggnadschef i Svenljunga kommun. vi hur platteveapparaterna börjar komma. Hur är det med hushållssoporna, ökar de också? – Enligt den senaste statistiken ligger vi på cirka 300 kilo per person och år för hushållsavfall och grovsopor tillsammans, vilket är lite under riksgenomsnittet. Hemkomposteringen fungerar jättebra och det finns ett miljöintresse. Sophämtningen blir ju också billigare med egen kompostering. De allra flesta i kommunen har numera sophämtning var fjärde vecka. Tvåveckorshämtningen är marginell och hämtning varje vecka förekommer inte alls. Min uppfattning är att vi blir allt duktigare, och det är också en fråga om kostnader. Det vi inte sorterar får vi betala dubbelt för. Redan i priset vi betalar för en vara, finns en avgift för hanteringen av förpackningen. Om vi istället låter förpackningen gå i soporna, betalar vi ju en gång till. Vad är vi bäst och sämst på att sortera? – Komposterbart. Tidningar och papper är inte så jättebra, men det beror nog på att många eldar i egen panna. Förpackningsavfall är det som oftast ligger fel, vilket är synd för det mesta av förpackningarna återvinns och kan användas igen istället för att bara brännas. Vad är det allra viktigaste att vi sorterar? – Farligt avfall som batterier, lampor, oljor, färg, lösningsmedel, och elektronik, och mediciner förstås, men de lämnas till Apoteket, men det är viktigt att vi sorterar allt, så mycket vi bara kan. Mera om våra sopor och deras hantering finns på www.avfallsverige.se. ANN-LOUISE KJELLNER Hur är läget i din kommun, ökar eller minskar mängden sopor? – Mängden hushållsavfall i kärl är för tillfället ganska konstant per invånare och återvinningen är ungefär densamma från år till år. Blir vi bättre och bättre på att sortera, eller har vi tappat geisten? – Vi sorterar ut ungefär lika stora mängder, men det kan variera något år från år vad vi sorterar mest av. Framförallt är vi bra på att sortera ut avfall på bemannade återvinningscentraler. Tittar man på en 30-årsperiod återvinningscentralen tillsammans är minskande sedan 2007, med undantag för 2010, som var lite högre än 2009 och 2011. Tittar man på Avfall Sveriges hemsida ökade mängden sopor i landet 2011, från att tidigare ha minskat under flera år. – Trenden från hushållen och Blir vi bättre och bättre på att sortera, eller har vi tappat geisten? – När det gäller insamling av tidningar ligger Ulricehamn under rikssnittet, för övriga ligger vi för det mesta över, men här finns många osäkerheter i statistiken som gör det svårt att dra slutsatser. Vad är viktigast att vi sorterar? – Mest viktigt är det farliga avfallet, att inte lägga det i soporna och inte heller hälla ut det i avloppet. Målarfärg, oljor, lösningsmedel, starka rengöringsmedel, el- och elektronikavfall, batterier, lysrör, glödlampor och mediciner. Har man svårt att ta sig till en återvinningscentral kan man beställa hämtning. Mindre avfall kan ordinarie sopbil ta, om man beställer i förväg, men man måste lämna det personligen. Mediciner lämnas till apoteket. Har man inte sorterat förpackningar förut, kan man börja med metallförpackningar med tanke på vad det kostar ur miljösynpunkt att framställa ny metall. När man upptäcker att det inte är så svårt, eller tar så lång tid, är det bara att fortsätta med glas, papper, plast och tidningar. Egentligen är det inte en valfrihet vi har att sortera eller ej, vi är alla skyldiga att sortera och värna om vår miljö. ANN-LOUISE KJELLNER har vi gått från att lägga i princip allt på deponi (tipp) till att sortera isär i minst 40 fraktioner och endast en liten del som går till deponi. På senare tid ser vi också att mängden återvunnen plast Höst 2012 STT Svenljunga • Tranemo • Ulricehamn NÅGRA FRÅGOR ökar, en dubblering jämfört med 2006. När det gäller återvinning sorterar vi ut mest tidningar och reklam, ca 44 kilo per invånare 2011. Minst mängder har vi av metallförpackningar och det borde gå att samla in mer. Vad är viktigast att vi sorterar? – Det är alltid viktigt att sortera sitt avfall men det farliga avfallet bör man prioritera att sortera ut. ANN-LOUISE KJELLNER BILAGA Naturbruk & MILJÖ med STT Nästa utgivning – Naturbruk & MILJÖ – 21 november 2013 • ANNONSSTOPP fredag 8 november 2013. TEMABILAGA som följer med STT vecka 46 år 2012. TRANEMO KONTORET | Hantverksg. 6 (Box 33) | 514 21 Tranemo | Tel 0325-40 000 | Fax 0325-40 658 ULRICEHAMN KONTORET | Bogesundsg. 12 | 523 30 Ulricehamn | Tel 0321-53 13 70 | Fax 0321-53 13 71 Ansvarig utgivare Sune Strand | Tryck Borås Tidnings Tryckeri AB, miljöcertifierat tryckeri enligt ISO 14001 | Distribution Posten | Utebliven tidning Ring Posten Distribueras via posten till alla hushåll och kontor inom Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner samt Aplared, Dannike, Älvsered och alla företag i Dalsjöfors postnummerområde. Tryckt upplaga: 25.000 ex. annons@stthuset.com | redaktion@stthuset.com | Gratistidningen STT läser du i bläddervänligt format på www.stthuset.com