Bumsen 1
Fantastiskt nog är det ett fik med eget bageri i
en by där det bor två personer och två hundar. Hela dagen regnar det och sex till sju mil av vägen är uppbruten av vägarbete med löst grus som blir något lerliknande i regnet. Vi kör över ett antal mycket vackra fackverksbroar med stålkörbana av Kaffe och nybakt kanelbulle vid Moose Creek. sträckmetalltyp vilket gör att de i alla fall inte är hala. Hala var däremot flera av de mindre broarna med träkörbana, otäckt. Väl framme i Whitehorse är det bara att använda trädgårdsslangen som ligger i blomrabatten till att spola av gubbar och motorcyklar. Litet fakta om Yukon. C:a 10% större än Sverige med 31 000 innevånare varav 23 000 i huvudstaden Whitehorse. C:a 2 000 bor i och runt Dawson City. De övriga 6 000 har väldigt gott om plats kan man säga. Besök hos en bilrenoverare i Kanada. Kanadälg i sjö. Sign Post Forest. Dawson City. Hjulångare på Yukon river. Wrangelbergen. 28 augusti. Alaska Highway kom vi fram till igen i Whitehorse och den skall vi köra i dag ner till Watson Lake via Jonhson’s Crossing och Teslin där det finns möjlighet till både bensin och mat. Strax efter start svänger vi av för en titt på Miles Canyon. Det är en trång passage för Yukonfloden på sin väg norrut och den var mycket besvärligt för båtarna som fraktade guldgrävare till Klondike att passera. Vi har det kyligt, bara några plusgrader, mulet väder med litet regn mest hela dagen. Det finns tid att tänka och mina tankar går till tiden för andra världskriget och byggandet av Alaska Highway. Hastigt beslutade presidenten att vägen måste byggas och amerikanerna fick löfte om att bygga på Kanadensisk mark om dessa inte behövde betala något och vägen blev deras efter kriget utan kostnad. Mer än 11 000 man, mest militär personal, med ringa eller ingen kunskap om vägbyggnad och med än mindre erfarenhet av det klimat som mötte dem. Trots att stora delar av det land vägen går genom inte ens var kartlagt vid den tiden startade bygget. På tre ställen drog bygget i gång samtidigt och åtta månader senare kunde hela vägen trafikeras av lastbilar i båda riktningar. Den ursprungliga sträckan var c:a 235 mil från Dawson Creek i British Columbia, Kanada, till strax söder om Fairbanks i Alaska. En prövning för allt och alla var det men vem vill efter att ha fått veta litet om bygget höra att det skall ta mer än ett år att bygga en sexfilig motorväg mellan Stockholm och Göteborg idag? Det kan väl ändå inte vara så att alla moderna maskiner och all ny teknik är ett hinder som inte besvärade dem som byggde Alaska Highway? Vad väntar de på? Börja bygg! Framme i Watson Lake finns ett minnesmärke från bygget av vägen som ständigt förändras. Det är Sign Post Forest. En skog av skyltar från hela vägen som besökare satt upp. Det började med att en sjuk hemlängtande rekryt i brist på annat att göra satte upp en skylt med avståndet till sin hemort och till favoritbaren hemma. Nu finns mer än 70 000 skyltar från hela världen i ”skogen”. 29 augusti. I dag lämnar vi Yukon och kommer in i British Columbia. Även här är det till en början både vackert och skrämmande. Tusentals hektar med avbränd skog där de brända träden står som mer eller mindre svarta ljus och pålar. De områden som brann för några år sedan börjar redan grönska i bottenfloran och buskar tar snart över följt av lövträd. Intressant att följa en så långsam process genom att se de olika områden som brunnit med ganska många års skillnad bara genom att köra några timmar motorcykel. Stora sammanhängande skogsområden utan brand finns det också och ju längre upp i Cassiarbergen vi kommer ju färre brandfält ser vi. Cassiarbergen är också ett stort gruvdistrikt. Vi stannar till på turistfällan Cassiar Moutain Jade Store för att köpa några minnen gjorda i jade. 80 % av världens jade kommer från Cassiarbergen. Dagens mål Dease Lake når vi tidigt på eftermiddagen, därför bestämmer jag och Jimmy BUMSEN 2 – 2016 43 Bumsen 2-16.indd 43 2016-04-11 18.00