Omtanke 1
Det behövs ökad kunskap om skyddade FOTO GETTY IM
AGES OCH ULF MICHAL Närmare 26 000 personer lever med skyddade personuppgifter i Sverige i dag. Det är en väldigt brant ökning under de senaste sex åren. Innan dess var siffran under 15 000 och år 1996 var det strax över 6 000. Orsaken till att en person får skyddade personuppgifter är till största delen på grund av våld i nära relationer, men det kan också bero på tidigare kriminalitet, vittnesskydd, utsatthet i yrkesrollen eller andra hot och trakasserier. En hög andel av de skyddade är barn. – Alla som hanterar personuppgifter i sin verksamhet har ett ansvar att ha behörig kunskap och fungerande rutiner för hur dessa uppgifter hanteras. Vi ser stora behov av att öka medvetenheten både hos myndigheter och hos allmänheten om skyddade personuppgifter, säger Cicki Malmström, utbildningssamordnare, Registerskydd Sverige AB. Den 5 maj anordnade Registerskydd en digital grundutbildning om skyddade personuppgifter och den kommer att gå fler gånger. Jämställdhetsmyndighetens senaste undersökning visar att våldsutsatta personer med skyddad identitet inte får tillräckligt bra skydd. De rekommenderar att våldsutsatta bör erbjudas en kontaktperson som kan tillhandahålla stöd hjälp och vägledning i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor. – Det tycker vi också. Mycket ansvar läggs på den våldsutsatta själv och det är mycket som denne ska behöva tänka på för att inte bli röjd eller för att inte tappa sin skyddsplacering. Det är inte alltid lätt att ha den kunskapen som behövs, säger Cicki Malmström. HON VISAR EN film där Elisabeth Flodin berättar om hur det var att leva med skyddade personuppgifter. – Jag levde ett väldigt snävt liv. Det var inte mycket jag vågade göra. Det var en man som ville mig illa och jag var hela tiden rädd att han skulle hitta oss. Jag hade kontakt med Skatteverket, Polisen och Socialtjänsten, men det var svårt att komma i kontakt med dem. Jag blev tillsagd att berätta för läkare och andra att jag hade skyddade personuppgifter, men jag önskar att jag hade haft någon att prata med. Jag hade också velat att myndigheter skulle ha kunskapen hur det är att leva med skyddade uppgifter. Om jag hade fått mer uppbackning så hade jag sparat både mig själv och mina barn. Jag är fortfarande fången i mina rädslor. Jag tittar mig alltid omkring så att jag inte är förföljd, skulle aldrig kunna bo på nedre botten till exempel, jag sätter alltid säkerheten främst, berättar Elisabeth i filmen. Cicki Malmström arbetade tidigare som skyddshandläggare på Skatteverket och arbetar sedan sex år på Registerskydd tillsammans med kollegan Lasse Mattila. Han är socionom med över 25 års erfarenhet av arbete med utsatta barn och ungdomar samt som handledare och föreläsare. – Min första kontakt med skyddade personuppgifter var genom en kurskamrat. Det var Fadime Şahindal som sköts till döds av sin pappa 2002 när hon hälsade på sin mamma i Uppsala inför en utlandspraktik. Sedan dess har jag haft med mig de här frågorna, säger Lasse Mattila. www.ssil.se | 39 personuppgifter Att personer med skyddade personuppgifter röjs beror ofta på myndigheters brister i kunskap och rutiner enligt Jämställdhetsmyndighetens senaste rapport. Utbildningsföretaget Registerskydd Sverige AB håller med och vill öka medvetenheten både hos myndigheter och hos allmänheten om skyddade personuppgifter. TEXT JENNY FORS